lördag 7 november 2015

Vinterfolket

Faktum är att jag får en hel del vibbar av Stephen Kings Jurtjyrkogården av den här. Samma desperata längtan efter de som är borta och inte kan komma tillbaka. De som definitivt inte borde komma tillbaka. Det är ganska mycket krypande skräck, men det är inte bara skräckspänningen som gör att jag tycker det här är en väldigt bra bok, utan också människorna.

Det är ganska många olika personer vi får läsa om, och dessutom i olika tidsplan: Sarah för hundra år sedan, som vet vilka gångarna (vinterfolket, de som fastnat "mittemellan") är och som har lärt om dem av sin ytterst märkliga (och intressanta!) "moster", hon som talar franska och väl egentligen hör till den amerikanska ursprungsbefolkningen. Och Sarahs man, som nog inte är särskilt praktisk av sig men som så väldigt gärna vill visa vad han kan, och som vill vara behövd av sin familj. Och som känner sig lite utanför den där enorma och utestängande kärleken som finns mellan Sarah och dottern Gertie.

Katherine, som lever i nutid, och som nyligen förlorat sin man i en trafikolycka, och dessutom innan det sin son, som dog i leukemi. Hon är konstnär, och skapar en slags installationer jag väldigt gärna skulle vilja se: tittskåp, eller diorama, med scener från hennes eget liv, med detaljer som pyttesmå skyltar och stickade mini-tröjor och sånt.

Ruthie, nittonåringen som bor med sin mamma och lillasyster i samma hus som Sarah en gång bodde i. Kanske inte Ruthie själv är så där värst fascinerande att läsa om - men hennes mamma! Eller rättare sagt föräldrar, även om pappan numera är död. Deras livsstil! Allt som inte finns i deras hem, som brukar finnas i de flesta hem (sparsamt med elektronik kan vi väl säga)(och socker)(även om tydligen mamman unnar sig godis som hon gömmer undan till sig själv).

Och den där Candace som framställs som både galen och lätt ondsint - henne hade jag gärna fått veta mer om.

Ja. Personerna. Det som hände med Sarah ute i åkern den där dagen. Varför det försvinner så många människor i trakten där Ruthie bor och Sarah en gång bodde. Krafsandet från garderoben (och tvärslån över dörrarna på den som ska hålla saker i den inne). Det är mycket som är bra i den här boken. Jag gillar.


Titel: Vinterfolket
Författare: Jennifer McMahon
Originaltitel: The Winter People
Översättning: Johan Nilsson
Utg år: 2015
Förlag: Bazar
Köp den till exempel här eller här

4 kommentarer:

  1. Åh är glad att jag hittade detta inlägg. Har varit nyfiken på denna bok och nu fick jag veta mer om den. Ska verkligen läsa :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, gör det! Hoppas du också gillar!

      Radera
  2. Dags att läsa denna! Själv får jag vibbar av Christina Schwarz "Fruset vatten" (Drowning Ruth), ska bli kul att se hur lika och förmodligen olika de är :) /Kriss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och nu fick jag ett boktips! Fruset vatten har jag inte läst. Ska kolla, tack!

      Radera