Ekens dotter

Ekens dotter 1 - En av de sista av Annah Nozlin
Ekens dotter 2 - Splittrade skärvor av Annah Nozlin

Tack Annah Nozlin för rec ex!

När Kel fyller tio år får hon reda på att de som hon alltid kallat för mamma och pappa egentligen inte är hennes föräldrar. Inte heller hennes älskade sju år äldre storebror, Esben, är hennes riktige bror. Hennes riktiga mamma hette Daralea och var trädälva, till och med trädälvornas drottning. Trädälvorna levde i Stora Östra skogen. En trädälva ser ut som en människa fast lite ljusare i färgerna, och så kan de tala med och dela sina minnen med träden. De lever lika länge som det träd de "binder" sig till, och en del trädälvor kan alltså leva i hundratals, eller tusen år. Det finns inga manliga trädälvor, så för att släktet ska leva vidare så tar sig trädälvorna mänskliga män och skaffar barn med dem. De hinner förstås vara med många olika mänskliga män under sina långa liv.
Tyvärr blev för ett antal år sedan en man olyckligt kär i en trädälva. Eller i och för sig var väl kärleken besvarad men han var en mäktig man, en kung, och van att få sin vilja igenom. Och nu var hans vilja att trädälvan han var kär i skulle lämna sin skog och sitt träd och komma och leva med honom i hans slott i stället. Det ville inte hon, och då blev han så sur så att han startade krig mot trädälvorna. Han vann och avslutade det hela med att hugga ner och bränna hela Stora Östra Skogen. Alla trädälvor skulle dö, tyckte han. De som eventuellt överlevt kriget och branden har han sedan dess låtit jaga överallt och bränna som häxor.

Det är därför Kel har fått växa upp hos mänskliga föräldrar. Hennes far, fader Holt (fader är en titel även om han också råkar vara hennes far), placerade henne där för att han trodde hon skulle vara trygg där. Nu kommer kung Jalpeshs häxjägare dit en kväll och söker efter ljushyllta kvinnor som nog är häxor och ska brännas. Kel blir inte upptäckt, men är inte längre säker. Så hon får flytta till Irvs fästning där fader Holt bor. Irvs fästning är en slags skola där unga män får både utbildning och vapenträning. Kel blir där enda flickan, men får trots att hon är flicka både utbildning och vapenträning, dessutom får hon lära sig om örter och medicin.

Vi får sedan följa Kel under hennes uppväxt på Irvs fästning, där hon både får vänner och fiender bland de andra eleverna. Kär blir hon också. Hon håller sporadiskt kontakten med Esben, som under tiden avancerat i armén och blivit kompis med en prins (inte samma kungahus som den onde kung Jalpesh). Esben gifter sig med prinsens syster, prinsessan Helena, och i och med detta blir Kel indragen i händelser kring kungafamiljen. Häxjägarkungen Jalpesh har inte blivit snällare med åren utan tänker nu starta krig mot Helenas pappa, kung Aguistin. Kel vill vara med och kriga (hon har ju fått vapenträning) men får veta att krig inte är något för tjejer och definitivt inte något för henne (man undrar lite över vapenträningen..?). I stället får hon resa i väg på ett eget uppdrag - att finna fler trädälvor än sig själv. Några måste det ju varit som överlevt både krig, brand och häxjakt.

Jag gillar en hel del i de här böckerna. Här finns en hel del fina miljöbeskrivningar. Jag gillar trädälvorna och deras matriarkaliska värld, jag gillar att läsa om "utbildningsår" i fantasy, jag gillar tanken på att samla ihop ett splittrat folk. Men jag har en hel del invändningar som skymmer bort storyn för mig. Det är till att börja med alldeles för många sidor. Båda böckerna är tillsammans på över 500 sidor och jag tycker att berättelsen hade vunnit på att stramas åt till kanske 300 sidor totalt. Nu blir det alldeles för långdraget med alltför många detaljer och mindre händelser som spretar. Sedan hade böckerna behövt en språklig granskning och korrekturläsning. Felstavade ord finns på många ställen och alltför ofta upprepas felet att många huvudsatser staplas på varandra till långa svårlästa meningar endast åtskiljda av kommatecken.
Men huvudinvändningen märks ovan när jag försöker beskriva vad boken handlar om - det är svårt att beskriva det, för jag vet inte riktigt vad det är, faktiskt. Jag ges förutsättningarna redan i början på första boken: Kel är Ekens dotter, dvs dotter till trädälvornas drottning. Hennes liv hotas eftersom en ond kung vill ha ihjäl alla trädälvor. Okej. Men vad är nu hennes mål? Vart siktar boken? Vad är det som ska uppnås? Den här sortens berättelse behöver ett mål, något handlingen ska syfta till, något som ska få mig att vilja läsa vidare för att se hur det ska gå. Men jag ser inget sånt mål. Möjligen lite diffust att Kel ska bli få en utbildning, bli bra på att slåss. För att....? Dessutom får hon lära sig hantera läkeörter och att behandla sjuka och sårade - fast jag vet inte varför hon ska göra det heller. (Även om det är rätt intressant att läsa om när hon får lära sig de olika örternas användningsområden.) Dag efter dag, år efter år går - men Kel är kvar på Irvs fästning utan större omvälvningar. Lite annorlunda blir tillvaron för henne när hennes folk ska samlas ihop (de som är de "splittrade skärvorna") - men fortfarande saknar jag ett tydligt mål och en mening med det hela. Böckerna blir mest en detaljerad skildring av "livet på Irvs fästning/livet på det kungliga palatset" och saknar det för en fantasy så viktiga drivet framåt.