onsdag 20 mars 2013

Pixis bok

Pixis bok av Mårten Melin

Detta är en fristående fortsättning på Förvandlad och Loves bok. (Jag har läst bägge, men bara skrivit om Loves bok här på bloggen) Alla tre utspelar sig på Skogsbingelskolan, "monsterskolan" mitt ute i ingenstans där alla elever har olika gåvor eller märkliga egenskaper. Och nu kommer alltså Pixi dit. Surmulen kliver hon ur en bil och dänger igen dörren (som nästan går sönder, för en av Pixis egenskaper är att hon är onormalt stark). Hon vill inte vara här. Hon vill inte vara någon annanstans heller för den delen. Hon vill vara död.

Hon dog nämligen alldeles nyligen och trivdes utmärkt med det. Hon, mamma och pappa dog i en bilolycka och kom till himlen där det luktade rosor och kanel och var ljummet och skönt och alldeles fantastiskt. Men så när Pixi precis hade börjat känna hur skönt och förträffligt det var i himlen så blev hon dragen tillbaka till livet. Och inte nog med det - hennes utseende förändrades och hon är numera supersnygg. Stark är hon alltså också. Hon känner inte kyla. Hon känner inte känslor heller. Allt är henne likgiltigt - allt utom det att hon vill tillbaka till den där förträffliga kanelrosdoftande ljumma himlen där hennes föräldrar är.

Så Skogsbingelskolan imponerar inte på henne. Nattundervisning tillsammans med en vampyr? Av en lärare som saknar hjärta och har levt i tretusen år? Blaha, blaha. Folk som förvandlar sig till stora kattdjur på nätterna? Varulvar? Troll? Jaha, och? Skiter väl Pixi i, liksom.

Det som lockar mig så att läsa vidare när jag läser om Pixi är mycket det att jag vill veta vad det är som har hänt med henne. Jo, jag förstår att hon dog. Men vad hände sen, då? Och så vill jag veta mer om alla eleverna på Skogsbingelskolan. Matematik och SO, smaklösa grytor i matsalen och skolböcker - som vilken skola som helst. Men här bor ett antal av eleverna instängda i ett hus med galler för fönstren. Och alla måste bära kors för en av eleverna är vampyr. Jag gillar! På tal om vampyren, Adam, så får han vara med en hel del i den här boken. Och det visar sig att det är en musikalisk kille som skriver nya låtar med hjälp av laptop och keyboard. Tyvärr kan han inte spela in sin egen sång till - för hans röst fastnar inte på inspelningen... Såna här detaljer gör att jag vill läsa mer om fler elever på skolan, men vad jag förstår så är det här tyvärr den avslutande boken om Skogsbingelskolan.

Även om Pixis bok ska vara fristående så tycker jag nog att man behöver ha läst Förvandlad och Loves bok först, för det är alltså en hel del folk som har varit med i dem och som nu kommer igen och det känns lite roligare om man redan från början vet vilka de är och vilka deras särskilda egenskaper är. Hella, Satans dotter, till exempel. Och spökflickan Jenny.

Ah, men bäste herr Melin! Kan vi inte få en bok till om Skogsbingelskolan? Någon blyg tjej från De Underjordiska kunde väl få börja där? Eller Skogsfruns dotter? Eller Odens barnbarn eller nåt??

För vem? 9 - 14 år

11 kommentarer:

  1. Vad tyckte du om slutet?
    Elin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var absolut inte vad jag hade väntat mig. Jag ville inte skriva något om det i inlägget för det spoilar lite - men jag vet inte om jag ville att det skulle sluta så som det gjorde.

      Radera
    2. Jag var INTE beredd på det slutet. Och jag ställer mig också tveksam till det.

      Radera
    3. Aha! Det luktar bokdiskussion om Pixi på vår bokcirkelhelg!!?

      Radera
  2. Va! Är det sista? Jag som gillar dessa böcker så himla mycket.
    Jag tänker dem lite som pusselbitar. Man kan läsa i vilken ordning som helst och så får man veta lite mer om alla varje gång, och tillsammans får man en mer komplett bild.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan man ju också se på dem, förstås!

      Radera
  3. Jag blev faktiskt lite chockad av slutet . Det är ju en "mellanåldersbok" . Att det alternativet "vann" . Hur tänkte Mårten Melin skulle jag gärna vilja veta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag är böjd att hålla med dig. Slutet känns så..."nämen, nä?"

      Radera
  4. Till er som blev chockade av slutet! Läs slutet en gång till och lite noggrannare den här gången och se om ni har samma uppfattning då!

    Jag vill också läsa fler delar. Jag hoppas att Mäster Melin återkommer till Skogsbingelskolan igen i framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hm, jag blev inte så chockad, men jag minns det som att man bara kunde förstå slutet på ett sätt. Men det var ett par månader sen jag läste nu, så jag kanske får göra som du föreslår, och läsa om den. Fast just nu är boken ständigt utlånad där jag jobbar, så jag får väl lugna mig lite.

      Radera