Denna veckan frågar Annika i sin jerka:
Brukar du drabbas av lässvackor ibland och hur gör du i så fall för att ta dig ur dem?
Det är väl i senaste laget att svara på jerkan en måndagkväll vid halvnio-tiden. Men jag läste frågan i fredags och mitt första svar var bara ett kort "nej". Sen tänkte jag att det skulle vara ganska tråkigt att skriva så jag gick hela helgen och försökte komma på om jag haft någon lässvacka någon gång och hur den i så fall yttrade sig. Nu är det alltså måndag kväll och mitt svar är fortfarande:
Nej.
Jag har aldrig lässvackor. Har aldrig haft. Om det är någon bok jag inte gillar så lägger jag den ifrån mig och tar en jag hellre vill läsa. Om det är någon bok jag ändå måste läsa av någon anledning så har jag ändå alltid tre-fyra böcker på gång, och så läser jag måste-boken i 50-sidorsportioner och belönar mig sen med att läsa böckerna jag hellre vill läsa.
Det händer liksom inte i mitt liv att läsningen läggs på is eller att jag inte har lust att läsa. Inte ens när mina barn var nyfödda, inte ens när jag var nykär, inte ens när jag pluggade. Läsning är, och har alltid varit, det jag självklart gör när alla måsten är gjorda.
OK, ska jag vara ärlig går det mer och mer onödig tid på slösurfande/bloggande på dator och telefon. Men det är tid som stjäls från lästiden, inte något jag hellre gör eftersom jag inte har något bra att läsa eller så.
Däremot har jag en TV-svacka. Den har pågått mycket länge. Ungefär sedan det fanns två kanaler på TVn och man måste gå fram till TVn för att byta kanal eftersom fjärrkontrollen inte var uppfunnen än. Sedan jag var barn, alltså. Detta är inget duktighets-uttalande typ att Jag Är Bättre Än Alla Andra Eftersom Jag Inte Lägger Så Mycket Tid På Att Titta På TV utan det säger mer om mig som person: jag fixar inte snabba bilder. Hänger inte med. Kan ju sällan bläddra tillbaka i TV-bilderna för att jag inte fattade. Och gillar inte att bli matad med andra människors bilder, jag vill skapa mina egna. Är inte överdrivet förtjust i att lyssna på andras pratande heller.
(men hallå och stopp - det här skulle vara ett inlägg om lässvackor - inte om min TV-analfabetism)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar