måndag 5 oktober 2020

Sagan om Isfolket 23: Våroffer

Jag läser om hela Sagan om Isfolketoch den här gången bloggar jag om dem också. Ett kort inlägg om varje bok, och inläggen är fyllda av alla möjliga spoilers och avslöjanden eftersom jag skriver för de som liksom jag själv redan har läst och vill minnas tillbaka (kanske själva bli sugna på att också läsa om). 

Våroffer hänger ihop med föregående bok Demonen och jungfrun och fortsätter där den aldrig hann bli färdig. Vinga har förvisso fått tillbaka sitt Elistrand från domare Snivels slemme brorson Sörensen, men Heike har inte lyckats återta Gråstensholm ännu. Inte med lagliga medel i alla fall - domare Snivel har köpt ordningsmakt och tingsmän och allt möjligt och sitter nöjd, paddliknande och ohotad på sitt stulna gods. Men nu tar Heike till förbjudna medel - han ingår en slags pakt med allsköns demoner, gastar och oknytt i en magisk rit på vårdagsjämningen. Vinga är med, och både hon och Heike målar sina nakna kroppar fulla med diverse mystiska tecken, och så dricker Heike ett antal mystiska hopkok med ingredienser från isfolkets hemliga "skatt" varpå han håller på att dö men räddas av Vinga. Därefter flyttar alla dessa varelser, "det grå folket" in på Gråstensholm där de roar sig med att skrämma tjänstefolket från vettet. Tjänstefolket slutar en efter en, och till sist besegras även domaren själv i ett spök- och ryscrescendo, och Heike kan flytta in i sitt eget ägandes hus efter mycket om och men. Dock är de grå kvar, men är rätt lugna av sig så länge man inte stör dem uppe på vinden. Heike och Vinga gifter sig äntligen och får en son, Eskil, som kommer få en egen bok strax. Först ska bara Heike resa till Sverige på lite akuta ärenden och ställa saker tillrätta för släktmedlemmar som är i fara på diverse vis.

Titel: Våroffer
Serie: Sagan om Isfolket #23
Författare: Margit Sandemo

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar