Den unga eliten och min kompatibilitet

Jag drar ju hem en del böcker från jobbet och hoppas hinna läsa dem. Ibland händer det då att min dotter kollar igenom de där högarna och snor en bok eller två och läser den före mig. Detta är en sådan bok. Hon såg författarnamnet Marie Lu, pep till och drog iväg med Den unga eliten upp på sitt rum (hon älskade Legend-trilogin). Sedan bar hon runt på den där boken något dygn, och rapporterade då och då hur många sidor hon redan läst och om hur himla bra den var! 

Så när jag själv skulle sätta igång läsningen några dagar senare var mina förväntningar hyfsat höga. Jag gillade ju också Legend-trilogin, och en bok som ens dotter springer runt och kramar borde ju tyckas om, eller hur?

Jag läste, och befann mig i någon slags medeltids-venedig-miljö (fast landet och världen heter något annat och finns inte på riktigt). Här har en sjukdom, blodfebern, dragit fram och dödat tusentals. Några av de barn som smittats men ändå överlevt har av någon märklig anledning fått något som liknar superkrafter. De kallas "den unga eliten".

Huvudpersonen Adelina drabbades av sjukdomen, men överlevde. Det verkar inte som om hon har fått några särskilda krafter - däremot har hon förlorat ena ögat och så har hennes hår blivit silvervitt. Hennes far är så besviken på henne, för vad ska han med henne till nu? Inte är hon vacker så hon kan giftas bort på något förmånligt sätt. Inte har hon fått några superkrafter heller - hade hon fått det hade han åtminstone kunnat sälja henne till någon cirkus och haft någon nytta av henne. Nu gör han i stället upp ett avtal med en affärsbekant om att denne ska få Adelina till sin älskarinna om han lovar att bedriva handel med fadern.

Adelina lyssnar i smyg när detta görs upp, och bestämmer sig för att rymma. Men rymningen går åt skogen, fadern lyckas på ungefär 5 sekunder vakna från djup sömn och komma galopperande efter Adelina. När han ska släpa med henne hem vaknar så hennes dolda superkrafter och hon råkar ha ihjäl honom.

Efter en del om och men hamnar hon sedan hos Den unga eliten, men har ingen aning om hur hon Ska Bemästra Sina Mörka och Nog Rätt Ondskefulla Krafter.

Nä, vet ni. Det klickade aldrig mellan mig och den här boken. Jag, som egentligen borde gilla miljön. Och som är en fantasyälskare. Och som gillar människor som varken är onda eller goda utan mittemellan. Men jag vet inte vad det är. Kanske det märkligt högtravande språket, sprängfyllt med adverb och adjektiv, bjäfs och klyschor, och beskrivningar av känslor i stället för gestaltande av dem. Kanske är det den självömkande Adelina som jag tycker är enbart jobbig. Eller att jag överhuvudtaget inte känner något inför någon av personerna - de känns bara yta för mig.

Men dottern gillade alltså. Och hon, som snart fyller 14, är definitivt mer i bokens målgrupp än vad jag är. Jag får inse att jag är en äldre modell som inte är kompatibel med den här mjukvaran, helt enkelt. (för övrigt blev hon besviken på mig när jag inte gillade...)

Titel: Den unga eliten
Författare: Marie Lu
Originaltitel: The Young Elites
Översättning: Katarina Falk
Utg år: 2015
Förlag: Modernista
Köp den till exempel här eller här
För vem? cirka 12-15 år