Hur jag hinner läsa så många böcker? Det är frågan i veckans bokbloggsjerka hos Annika. Tja, det korta svaret torde vara att "böcker är mitt liv" - men jag kan utveckla det i femton punkter:
1. De där barnen, som en gång var rätt små och tenderade att vilja ha någon slags uppmärksamhet och engagemang när jag var mitt i någon tjock och bra bok - de har nu utvecklats till äkta tonåringar som helst tillbringar all sin tid med att vistas i sina rum bakom stängda dörrar. De har även tränats sedan barnsben i att "mamma läser, var är pappa?"
2. Oäkte maken behöver inte heller aktiveras och underhållas. Honom har jag sedan länge förlorat till datorn, skype och World of Tanks. Ibland skickar vi sms till varandra.
3. Det här med sömn skjuter jag ständigt upp till att göras ordentligt någon annan gång men just ikväll kan jag inte lägga mig riktigt än för jag "ska bara..." och "det bara några sidor kvar i kapitlet". Tyvärr brukar den där andra gången inträffa på fredagskvällar vid 20-tiden när jag nittionio gånger av hundra somnar som en gris i läsfåtöljen.
4. TV går bort i mitt liv. Helt och hållet, faktiskt. Inte heller ser jag på film.
5. Jag jobbar 75%.
6. Jag läser när jag äter frukost.
7. Jag läser när jag äter lunch.
8. Jag sitter kvar efter middagen och läser då med.
9. Jag lyssnar på ljudbok när jag springer...
10. ...och när jag tar en promenad.
11. Jag läser när jag sitter på toaletten.
12. Jag läser när jag ligger i badet.
13. Städning, pyssel, trädgårdsgrejs och pynt går också bort nästan helt och hållet i mitt liv. Försöker hålla kök och badrum rent från bakterier och grus borta från golvet - annars städas det inte hos oss.
14. Jag är en social katastrof och är sällan bortbjuden till någon, och kan därför sitta i min läsfåtölj och uggla även fredag- och lördagskvällar.
15. Ganska ofta händer det att jag läser fast jag borde göra något helt annat och viktigt. Så detta är nog det viktigaste: jag prioriterar alltid läsningen främst.
Ni ser mig framför er nu, va? En introvert, tystlåten typ i sin läsfåtölj, med en förstående familj i faggorna. En Carolina utan en bok i handen eller i sin omedelbara närhet är en förvirrad och olycklig Carolina.
Roligt och uttömmande svar.
SvaraRadera:)
Raderahaha, jag känner igen allt! fast jag ser gärna film
SvaraRaderaDär vinner jag ju lite lästid till...
RaderaDet var ett underhållande svar :D
SvaraRaderaSå roligt att du arbetar som skolbibliotekarie. Jag trodde det var en befattning som hade sparats in på skolorna.
Nädå, skolbibliotekarierna frodas som väl är, och vi (åtminstone jag och de jag känner) gör allt för att få barnen att älska läsning och böcker.
RaderaJag känner igen mig i de flesta av punkterna, men TV ägnar jag en del tid åt också, eftersom även film är ett intresse :)
SvaraRaderaDet är inte som att jag avskyr TV av någon princip - bara det att jag blir rastlös efter 5 min av att titta på TV, och film är ett för snabbt medium för mig.
RaderaJag känner igen mig på många punkter :)
SvaraRaderaEn själsfrände?!
RaderaKul svar! Jag tittar väldigt lite på TV jag också. Tittar jag på TV brukar jag läsa samtidigt... Ha en bra fredag!
SvaraRaderaTVn står ibland på och väsnas när någon annan familjemedlem tittar. Då slår jag ett öga på den då och då, men läser samtidigt (och drar en suck av lättnad när denne någon stänger av den).
RaderaHa en fin fredagkväll du med!
En förstående familj är ett måste!
SvaraRaderaJa, jag är väldigt tacksam för att jag har en sån!
RaderaNickar instämmande! Förutom att jag gärna ser tv:serier också, inte har några barn alls om man inte räkna alla djuren då förstås och inte lyssnar på ljudbok. Men i annars så stämmer det mesta in på mig =)
SvaraRaderaLäsning måste pressas in där det kan :)
RaderaHaha "mamma läser, var är pappa?", älskar det! Ska komma ihåg det om jag får barn någon gång. Förutom att jag då inte har barn nu (bara fyrbenta odjur) så känner jag igen mig i allt :) Och ja, ingen sambo har jag heller.
SvaraRaderaDet gäller att uppfostra dem rätt redan från början :)
RaderaHm, jag är nog också en social katastrof i så fall ;)
SvaraRaderaJo - den tysta i hörnet som längtar hem till sin bok? Det är jag.
RaderaHaha, många igenkänningsfaktorer där inte minst 1 och 2. Fast det är andra saker vi datorn som maken absorberas av. Men det är lika praktiskt :-)
SvaraRaderaOch ska jag vara helt ärlig händer det att han sitter med en bok också. Då stör han förstås ännu mindre och ser riktigt trevlig ut.
RaderaGud vad jag skrattade då jag läste nummer två, låter precis som hos oss :)
SvaraRaderaDessa datorer - så lockande de är :)
RaderaTurligt nog har jag en man som också läser och därutöver har en massa andra intressen. Han är dessutom en bra kritiker av mina texter.
SvaraRaderaJodå, mannen läser faktiskt en hel del han också. Jag är *lätt* orättvis ovan. Däremot läser han aldrig mina texter av något slag (utom en del blogginlägg, i smyg).
RaderaHaha du har klart svarat roligast
SvaraRaderaTack! :)
RaderaAha!! Nu förstår jag varför jag inte hinner läsa så mycket som jag borde (med tanke på att jag också är skolbibliotekarie) eller så mycket som jag skulle vilja (med tanke på att jag också älskar böcker). Jag städar visserligen inte och är i stort sett också en social katastrof. MEN:
SvaraRadera1. Jag har småbarn och skolbarn.
2. Jag har en make som vill umgås ibland.
3. Jag funderar mycket.
4. Jag jobbar 90%.
5. Jag gillar teveserier (vissa).
6. Jag läser ganska långsamt.
7. Jag springer inte.
8. Jag ligger aldrig i badet.
Attans vilka svåra störningar du har att tampas med ;)
RaderaSjälv sparar jag en del tid ibland genom att kombinera tre av dina punkter (eller...tvärtom): umgås med maken när vi springer eller på väg till eller från orienteringstävlingar eller så har jag funderingstid i badet eller när jag springer. Och, just det ja, lyckas också kombinera 1 och 4: jobbar på barnens skola så ser dem nästan mer där än hemma :)
Hm, blev mer än lovligt svamlande i mitt svar, märkte jag...
Radera