Ett par veckor har jag umgåtts med personerna i The Way of Kings nu. Boken är på massiva 1280 sidor och skulle nog med fördel kunna användas som fotpall i hemmet, ifall det nu hade varit att jag ägde den som pappersbok. Det gör jag inte - har läst den som e-bok vilket är bra om man tänker på mina handleders väl och ve, men inte lika bra om man tänker på alla illustrationer och kartor som The Way of Kings är fullsmockad med men som inte gör sig lika bra på läsplattan, faktiskt. Som väl är hittas alla illustrationer (plus mängder med fanart) lätt på nätet, så jag har ändå kunna försjunka in i dem. Och drömma. Och fundera.
För det här är verkligen en värld att stiga in i. The Stormlight Archive, som detta bara är första boken i, är Brandon Sandersons hjärtebarn. Han har, skriver han på sin hemsida, ägnat åtminstone tio år av sitt liv åt konstruerandet av den här världen och dess historia. Och det märks. Det är så genomtänkt, så komplext, så detaljerat, så....helt enkelt underbart. Åh, vad jag älskar sånt här! Och åh, vad jag tokälskar den här boken! Fast den tog så lång tid att läsa har jag efter bara någon dag efter avslutandet total separationsångest efter människorna i den. Jag måste läsa mer. Jag måste veta mer. Sanderson har ännu i princip bara antytt storylines och vad som kan ha hänt i det förflutna, och finns det något jag älskar över allt annat i fantasy så är det försvunna civilisationer och uråldriga hemligheter. Här förstår man att ursprunget till allt, alla myter, folkens olika religioner och sätt att leva, nuvarande krig och krig genom tiderna, allt allt allt...har sitt ursprung i något som hände för 4500 år sedan. Vad?? Hur??
Och, nej, jag tänker inte ge mig på att återge tolv hundra sidors handling här på något sätt. Men jag vill skriva om personerna som jag har tagit till mig så till den milda grad att jag drömmer om dem på nätterna:
Vi har Kaladin. Kaladin Stormblessed, som när han dyker upp första gången i boken har nästan hjältestatus, känns som en oövervinnerlig superstar och kastar sig in i ett slag där han rör sig så fort att de som ser på tycker att han blir suddig. Ung, snygg och givetvis den som enligt alla fantasymallar ska rädda världen från ondska? Nja. Nej. För när han nästa gång dyker upp i boken sitter han i en bur, är fråntagen allt och är märkt med ett slavmärke i pannan. Han har gett upp tron på allt och väntar bara på att få dö.
Och så har vi Shallan, som tar sig till en stor stad och försöker gå i lära hos den lärda prinsessan Jasnah. Smart och otroligt begåvad på att teckna är hon, Shallan, men hennes liv har fram till nu gått ut på att bli bra bortgift och byta sin faders hus mot sin makes hus och aldrig se världen. Nu ska hon få studera, lära sig, bli någon. Om nu bara Jasnah ville acceptera henne som lärling, något hon aldrig annars gör. Fast egentligen är Shallans plan en helt annan. Hon är egentligen ondskefullt ute efter att stjäla Jasnahs magiska armband för att rädda sin egen familjs ekonomi.
Dalinar är en av kungens närmaste män och en hög general, hans son Adolin är förstås med i inneballa-häftiga-unga-adelskillar-gänget som styr och ställer. Fast Dalinar håller på att bli galen. Och Adolin försöker täcka upp för pappan så gott det går.
Och så har vi Szeth, världens farligaste lönnmördare som gråter när han mördar, Wit som är kungens elaka språkrör och en hejare på att spela flöjt (och verkar mer än mystisk), Syl som får mer och mer liv, Rock som gör fantastiska grytor, kungen som har förföljelsemani och.... ja. Det är så bra, alltihop, och så många intressanta karaktärer att läsa om. Och så har vi då de där stormarna. Och gräset som drar sig ner i marken när det blåser. Och miljön. Och....
Jag är golvad. Jag är totalt imponerad. Jag är fängslad och fast, och hade jag hoppat fallskärm (vilket jag INTE gör) så hade jag nog burit mig åt som personen på bilden nedan. Den här boken går inte att släppa!
Nästa bok i serien heter Words of Radiance. Bra det, för den ska jag snart läsa. Men sen blir det jobbigt, för bok 3 är ännu bara halvvägs skriven. Och serien ska alltså bestå av tio delar. Tio! Jag kommer nog att vara pensionär innan de alla har kommit ut. Och denna väntan.....
(har jag någon gång nämnt att Brandon Sanderson är min absolute favoritförfattare numera? Kungen av fantasy?)
Titel: The Way of Kings
Serie: The Stormlight Archives #1
Författare: Brandon Sanderson
Utg år: 2011
Förlag: Tor Books
Köp den till exempel här eller här
Dina känslor stämmer precis överens med vad jag själv tycker om boken! Lyckligtvis är ju Sanderson en av de mest produktiva fantasyförfattarna så vi kommer nog inte behöva vänta lika länge på den här serien som på A song of ice and fire. Tagga bok fyra i 2020!
SvaraRaderaJaaa! Jag längtar galet mycket efter den! Har inte läst om den här världen sedan jag blev klar med Oathbringer, tröstar mig med Skywardserien som också är bra men Stormlight Archives är något alldeles extra. Och visst är det toppen att bäste författaren också är så himla produktiv?!
Radera