fredag 1 februari 2013

Bokbloggsjerka 1 - 4 feb

Den här veckan frågar Annika i sin jerka om

Är du en ”samlare” av saker som kan kopplas till litteraturen (böcker, bokmärken, muggar med litteraturmotiv, etc)?

Jag läste först frågan när jag satt på jobbet, och tänkte direkt att nä, det gör jag ju inte. Eftersom böckerna själva inte räknas och jag inte ens är någon duktig samlare på dem heller nuförtiden utan mest lånar från biblioteket. Jag samlar inte på någonting, har aldrig gjort. Utom möjligen tekoppar. I alla fall tycker min sambo att jag samlar på ohälsosamt många tekoppar - själv tycker jag bara att jag har tekoppar tillräckligt för ett normalt behov.

Men det var ju inte tekoppar det frågan var om. Utan om jag samlade på något som hade anknytning till böcker och läsning. Lite senare i dag visade mig en kollega ett par foton hon hade tagit med telefonen. Hon hade varit ute på en kortare resa och råkat se ett par ungdomar i ett par olika situationer, typ vänta på bussen eller sitta på café, läsandes varsin tjock bok. Bibliotekarie som hon är precis som jag så kunde hon inte låta bli att fota dem.Och jag tyckte det var fina foton och absolut inget konstigt med det...för jag har ju själv ett antal såna foton.

Och då kom jag på det - att det där kan man nästan säga att jag samlar på. Foton på barn som läser. Jag kan inte låta bli att slita upp telefonen för att fota när det sitter barn, ensamma eller i flock, och läser på biblioteket där jag jobbar. Sittandes i soffa, liggandes på matta, sittandes tillsammans vid ett bord och så med huvudet djupt försjunket i boken och hela barnet tydligt i en annan värld. Jag älskar denna syn - det är ju på något sätt därför jag jobbar med det jag gör, läser alla dessa barnböcker och håller alla dessa bokprat. Och jag fotar, och fotar och fotar. Sen kan jag ju inte göra något vettigt med alla dessa bilder - att lägga upp dem på bibliotekets hemsida är inte OK utan barnens och eventuellt också föräldrarnas tillstånd. Så jag skriver ut bilderna och sätter upp dem på väggen vid min arbetsplats.

Det är väl något slags bevis på att jag är lycklig med mitt jobb?

10 kommentarer:

  1. Oj, nu när jag jerkat runt och läst andra svar så ser jag att jag ju inte läst frågan ordentligt. Det står ju klart och tydligt att "böcker" är en av de grejerna som räknas som samlarobjekt. Och jag som helt uteslöt dem...fast ändå samlar jag inte längre så mycket på böcker. De får inte plats. Vill bara nämna min Selma Lagerlöf-samling som jag ändå är rätt stolt över. När den nu får vara med, liksom.

    SvaraRadera
  2. Klart du ska ta upp din Selma Lagerlöf-samling, det är ju inget dåligt att samla på de böckerna.

    SvaraRadera
  3. Sen är frågan, kan tekoppar kopplas till litteraturen? Ibland kan de absolut det, när är det trevligare med en kopp te än då man läser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och tänk så många gånger det dricks te i böckerna också!
      Bra - då säger vi att mina tekoppar är litterära. Det känns som en helt OK anledning att köpa några till.

      Radera
  4. Så vitt jag vet är det tillåtet, enligt datalagen. Sen kan ju arbetsplatsen ha andra regler. Vad man däremot inte får göra är att skriva ut namnen på dem man fotat. Vissa kan ju leva under skyddad identitet. Vi hade den här diskussionen kring en scoutsida för några år sedan. Om du tänker dig att du tar ett foto på stan så kommer det ju alltid folk med. Ett annat alternativ kan ju vara att fota ur en vinkel så ansiktena inte syns.
    Men kolla det här jag skrivit för säkerhets skull, reglerna kan ju ha ändrats.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där hänger ihop med att vårt bibliotek också är ett skolbibliotek och att min arbetsplats är en skola. En del föräldrar ger inte sitt medgivande till att foton på deras barn får publiceras på nätet inom skolans verksamhet. Förvisso hör inte min egen blogg till skolans verksamhet, men det känns inte OK att publicera bilder på skolbarnen där heller när jag ju fotat dem på biblioteket (och jag har inte koll på vilka av barnen som inte får visas på nätet).
      Det är ju inte livsviktigt för mig att publicera - det är mest jag själv som blir glad av att se de här bilderna på min egen vägg på jobbet.

      Radera
  5. Det finns ju inget härligare än att se barn som läser!

    I skolan får vi för barnen varje år skriva under ett papper där vi godkänner om barnen får synas på skolans webb eller inte. En ruta om de får synas, en ruta om de får synas med namn. Så jag tror ni resonerar rätt.

    Och du - tekoppar kan man inte ha för många av, för man måste ju dricka te när man läser!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det måste man. Jag har en del vinglas också. De måste också räknas som litterära i så fall...;)

      Radera
  6. Du måste ha en mycket trevlig fotosamling!^^ En sådan som man kan titta på om man har en dålig dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! De dagarna det känns lite motigt så: ja just ja! Läsglädje!

      Radera