onsdag 16 september 2020

Silke

 

Det här verkade inte som en Carolina-bok alls. Ganska tunn (120 s), inga svärd på framsidan, eller ens kärlekspar som drunknar i varandras ögon eller någon av de markörer som brukar locka mig. Men den här boken fick jag inom bara något dygn höra två olika personer prata om som "en av de bästa böcker de läst, och så otroligt berörande" och då tänkte jag att jag var tvungen att testa.

Hervé Joncour bor i staden Lavilledieu i Frankrike, där sidenspinneri är en viktig inkomst. Hervé livnär sig på handel av silkesmaskar, och reser till länder som Egypten för att köpa hem silkesmaskar till Lavilledieu. Han har en fru, Helene, som är van vid att han försvinner på sina resor några månader om året. De har inga barn men vill gärna ha det.

Så drabbas silkesmaskarna överallt av någon silkesmaskpest, och Hervé tvingas i stället resa över hela världen ända till Japan för att (olagligt) köpa silkesmaskar. Detta är alltså mitten på 1800-tal ungefär, och Japan är fortfarande stängt för omvärlden. I Japan träffar Hervé någon lokal adelsman och blir kär i dennes konkubin (vilket ju förstås är helt omöjligt och förbjudet). Det handlar på sin höjd om utbyte av blyga blickar - ändå fortsätter Hervé att vara besatt av denna kvinna trots att de eventuellt träffas någon gång om året och annars är x antal tusen mil från varandra. 

120 sidor, alltså, och varje ord är vägt med guldvåg. Det är sparsmakat och läsaren får läsa de till synes enkla meningarna, och så själv föreställa sig allt annat, alla funderingar, all vånda, all oro, all längtan, den farliga miljön, alla umbäranden en så lång resa utgör (här står liksom bara "han reser genom hela Ryssland, över Uralbergen och förbi Bajkalsjön" eller något liknande, jag har inte kvar boken nu när jag skriver inlägget, men jämför bara med exempelvis Tsarens kurir som gör samma resa på säkert tusen sidor...). Det är symbolik, och berättandet bygger en del på upprepningar (lite som en folksaga), och det är verkligen bara ytan på allt det som egentligen sker. 

Jag kan se det vackra, och imponeras av det litterära hantverket - men tyvärr så berör mig berättelsen inte alls. Jag behöver tydligen få lite fler detaljer för att kunna se och känna det som händer, lära känna människorna - här lämnar de mig helt oberörd. Så tyvärr var det som jag trodde från början, att detta inte är någon Carolina-bok. Men! Jag har nu sett att det 2007 gjordes en film, Silk, baserad på boken! Och den vill jag verkligen, verkligen se! Då tror jag att jag får de detaljer och miljöer och personer jag behöver för att kunna känna något för Hervé och hans resor och kvinnorna i hans liv. För en gångs skull tror jag faktiskt att jag skulle gilla filmen bättre än boken.

Titel: Silke
Författare: Alessandro Baricco
Originaltitel: Seta
Översättning: Viveca Melander
Utg år: 1998
Förlag: Bonnier
Hitta den på ditt bibliotek, lokala bokhandlare eller via Omnible

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar