Maresi - krönikor från Röda klostret

Jag har ännu inte läst Turtschaninoffs tidigare fantasyböcker Arra  och Anaché (men väl Underfors som jag gillade en hel del). Nu efter att jag har läst Maresi - krönikor från Röda klostret så förstår jag att det är den tredje boken som utspelar sig i de två första böckernas värld - och jag gillar Maresi så pass mycket att jag nog tänker ge mig på de bägge första också. Men jag tror att Maresi är helt fristående - jag läst den som sådan i alla fall.

Maresi är tretton år gammal och har de senaste fyra åren levt i det Röda klostret på ön Menos. Hon tycker mycket om sitt liv som novis där - lugnet, tryggheten i de dagliga rutinerna, att aldrig behöva gå hungrig. Framförallt älskar hon att tillbringa sina lediga timmar i det hon själv kallar "skattkammaren": klostrets bibliotek.

Det finns många noviser i klostret. Flickor som kommer från alla möjliga länder och som kanske flyr från svält, eller från förtryck eller krig, eller som behöver få en utbildning för att kunna gifta sig eller få en utbildning för att slippa gifta sig... Alla tas emot och får sin plats och uppgift i klosterlivet. När boken börjar kommer Jai. Och Jai tyr sig till Maresi, som visar henne runt. Det är när Maresi visar Jai tillrätta som läsaren också får höra mer om livet i klostret, om ritualerna, vardagsrutinerna och allt det där. Jai säger inte mycket alls i början. Hon är tydligt skräckslagen, och har kroppen full av ärr efter piskslag. En av de första sakerna hon faktiskt vågar fråga är om det är sant att det inte finns några män på ön?

Så är det. Inga män är tillåtna att komma iland på Menos eller besöka slottet. Och ju längre jag läser i boken desto mer förstår jag att detta verkar vara helt unikt i hela den här världen, detta med att kvinnor lever ensamma och själva bestämmer över sina liv. Jai första följdfråga efter att hon fått reda på att det inte finns några män på ön är "hur klarar ni er då? Vem tar hand om djuren, vem odlar marken, vem beskyddar er?"

Där Jai kommer ifrån är kvinnor inte värda någonting. Särskilt inte för hennes far, som precis haft ihjäl Jais syster enbart eftersom systern bjudit en främling att dricka vatten. Jai har flytt hemifrån, och hennes rädsla gäller fadern - att han ska komma efter henne till Röda klostret.

Visst får jag redan från bokens början reda på att kommer att ske förfärliga och dramatiska saker - men det tar tid innan vi kommer dit - större delen av boken har ett mycket lugnt tempo. Det är vardagen i klostret och kvinnornas liv på ön, hur Jai alltmer slappnar av och känner sig trygg, vänskapen mellan Maresi och Jai. Men jag trivs i det där lugna tempot  Att läsa om Röda klostret ger mig stor frid och jag lockas nog lite av det där enkla livet (fast i verkligheten hade jag nog blivit tokig efter två veckor och läst ut alla böcker i det där biblioteket i ett alltför rasande tempo).

Det som skaver lite är just Jais far. Han är lite väl onyanserat ond och det känns lite som att han finns till enbart för att ge den här boken driv. Fast - hade hela boken bara bestått av stillsamt klosterliv hade den ändå inte funkat, så jag får väl ge mig och låta honom ondskas på.

Titel: Maresi - krönikor från Röda klostret
Författare: Maria Turtschaninoff
Utg år: 2014
Förlag: Schildts & Söderströms Berghs
Köp den till exempel här eller här
För vem? ca 13 och uppåt