torsdag 6 september 2012

Skuggan i väggen

Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn

En titel och en framsida som signalerar spökhistoria - och ja, det är det väl, men den här boken handlar ändå mest om vänskap.

Jag gillar att läsa den. Jag tycker om den norrländska miljön med tallskog som doftar och älvens brus som ligger över allting annat, och de ljusa kvällarna och sommaren som är i antågande. Jag gillar  Mickes spirande vänskap med Wille, och jag gillar det lite småkusliga med spökerierna i Mickes rum. Framsidan med alla stiliserade liljekonvaljerna är riktigt snygg. Men ändå är mitt gillande ganska ljumt. Det är OK, och trevligt, men inget jag kommer att minnas så länge. Kanske är det det att boken blir varken eller: varken en rejäl spökhistoria eller en nutidsskildring om vänskap.

Micke (egentligen Mikaela, men alla kallar henne Micke) och hennes mamma flyttar runt mycket förstår man ganska snabbt, men egentligen får vi inte veta varför. Det brukar vara något år här och något år där innan de flyttar vidare. Nu ska de flytta in i ett litet norrländskt samhälle, i ett hus som ligger i skogskanten och som är lite slitet men ändå stort och ljust nog att mamman kan ha målarateljé på övervåningen. Micke ska börja i den lilla skolan (bara åtta barn i klassen) fast det bara är två veckor kvar till sommarlovet, och mamma har fått fast jobb på äldreboendet i byn.

Direkt när Micke bär in de första grejerna i det som ska bli hennes rum så ser hon en skugga i väggen. Hon tittar på den ett tag och tycker att den är formad som en människa - ett barn. Och hon säger till skuggan att hej hej, Micke heter jag, och jag tänkte flytta in här nu. Skuggan säger ingenting, men på natten vaknar Micke av att lampan i taket tänds helt oförklarligt och att hennes skolkataloger ligger ute på golvet fast hon var säker på att hon la in dem i ett skåp.

I skolan träffar hon Claudia och Stina som alltid är med varandra. Det går väl bra att vara med dem någon dag, men direkt märks att det där med att tre tjejer som ska hänga ihop inte riktigt funkar den här gången heller. Det är Claudia och Stina som berättar för Micke att huset hon bor i är ett spökhus, att den flicka som bodde i det för många år sen drunknade i älven och sedan dess har gått igen. Claudia och Stina följer med Micke hem efter skolan en dag, mer för att titta på spökhuset än för att vara med Micke verkar det som. Och visst - spöket ställer upp på det hela och spökar loss ganska ordentligt varpå Claudia och Stina flyr ut ur huset. Därefter funkar inte vänskapen med dem alls för de har stämplat Micke, Mickes hus och Mickes mamma som konstiga.

Micke listar ganska tidigt ut att skuggan som sitter i hennes vägg på något sätt är flickan som drunknade i älven då för länge sen. Men vad vill hon Micke nu? För det är något hon vill, det märks tydligt.

För vem? 10 - 14 år

2 kommentarer:

  1. vart står det hur många sidor den innehåller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det brukar stå på bokhandelns sida, t ex AdLibris eller Bokus

      Radera