måndag 5 november 2018

Slutet

Slutet i titeln är slutet på allting - boken handlar om några människor de sista veckorna innan jorden blir träffad av en komet ("Foxworth") och förintas på bara några ögonblick. Det finns ingen räddning, inget att göra, ingen rymdexpedition som i sista stund kommer lyckas att få kometen att ta en annan bana eller något sånt (de tittar till och med på någon undergångsfilm i boken, Armageddon (?) och är överseende bittra över hur det där inte kommer att hända i verkligheten. Nej - alla vet datum och klockslag för jordens förintelse, och frågan är nu hur livet ska levas fram tills dess.

Och det är det som gör den här boken till en av de bästa i år för mig. Människorna, och vad de väljer att göra med sina liv när de vet att de kommer att ta slut om några veckor. Klart jag engagerar mig i huvudpersonernas liv, känslor och val - men eftersom Mats Strandberg är så infernaliskt duktig på att fånga vardag mitt i en värld som inväntar katastrof så kan jag så lätt sätta mig in i hur det skulle kunna vara. Och det är... skitläskigt helt enkelt. Ransoneringskort på mat. Svårigheterna att ta sig någonstans - för vem vill jobba med att köra tågen eller bussarna? (och bensin är förstås snordyrt och ransonerat). Eller... vem vill jobba överhuvudtaget? Några gör det, som de som jobbar inom sjukvården och polisen, men vad driver dem? Pliktkänsla? (Och skulle jag jobba om jorden skulle gå under om några veckor? Nope.) Skolorna håller stängt. Det blir inget studentfirande för huvudpersonerna Simon, Lucinda, Tilda och de andra. Lucindas lillasyster får inte ens börja gymnasiet. Det festas vilt (för det finns ju ingen morgondag) och testas (för det är ju sista chansen att testa allt möjligt), det sägs sanningar. Eller, ja, så finns det ju de som inte tror på kometen alls. Kometförnekarna, som överlägset skrattar åt alla dessa oroliga människor som gått på alla lögnerna. En del hittar tröst i kyrkan medan andra vägrar leva i den där trista verkligheten som ska ta slut och begraver sig i Skyrim. Och hela tiden jämför jag med mig själv: skulle jag ha gjort så där om jag visste att jorden skulle gå under? Vad hade jag gjort? Hade mina barn velat vara med mig varenda sekund eller hade de velat dra iväg och vara med andra - och vad hade det gjort med mig?

Jadå, jag sällar mig helt klart till kören som lovsjunger den här boken - den är fullständigt lysande. Idén, genomförandet, människorna, relaterandet till deras liv - och också därför ångesten i att läsa och känna att sådär skulle det kunna kännas om jag fick veta att jorden skulle gå under om några månader. Så bra!

Vi är flera på Kulturkollo som läst boken, och igår diskuterade vi den i ett inlägg som du kan läsa här, hoppa genast över dit och läs mer!

Titel: Slutet
Författare: Mats Strandberg
Utg år: 2018
Förlag: Rabén & Sjögren
Köp den till exempel här eller här

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar