Familjen

Ella bor på Gården, och när boken börjar är hon hungrig. Det har regnat i många dagar, och maten i förråden har tagit slut. Det brukar vara jobbigt att vara hungrig när man vet hur mycket mat som finns ute på fälten, och i jorden, och på bärbuskarna och allt det där, men att man måste vänta på att solen kommer tillbaka så att maten kan välsignas ordentligt. När Ella var mindre kunde hon i smyg ta något bett av ett äpple eller så när hon var så här hungrig, men nu är hon stor nog att veta bättre. Maten måste ju så klart välsignas av Far och solen innan man äter den, annars blir man sjuk och ruttnar inifrån.

Eh, va?

Jodå, detta är Ellas sanning. Och det är Ellas perspektiv vi får på livet "Familjen" lever på det här "Gården". Här finns bara vuxna, och barn, utan att man vet vem som är förälder till vilket barn för det är inte viktigt. Och så har vi då Far, som bestämmer över dem alla. Far är den ende som får ha egna saker, ha ett eget rum, ha en dörr att stänga om sig så att han kan få tänka ifred. Alla andra måste dela allt med varandra, och har inget privatliv.
Och utanför Gårdens höga staket finns den vanliga världen, men människorna som bor där är det väldigt synd om för de kommer alla att dö snart i den stora Kollapsen. De äter giftig mat, all växtlighet dör, det föds inga barn längre och alla skolor har stängt. Det har Far sagt. Och Far är den ende som får lämna Gården då och då för att köra in till stan och köpa de få saker Familjen inte själva kan producera. Varje gång återvänder han och har nya skräckhistorier att berätta om hur förfärlig världen har blivit.
Så när Ella en dag ser, och så småningom pratar med, en pojke i sin egen ålder utanför staketet så är hon fullständigt övertygad om att han ljuger när han pratar om att han går i skolan. De är ju stängda, det har Far sagt! Eller att pojken ljuger om att det fortfarande föds barn. Det är så synd om honom, men Ella kommer på att hon själv skulle kunna rädda den här pojken - hon kan omvända honom så att han förstår hur fel han har, och kommer till Familjen och räddas undan Kollapsen! Då kommer Far att tycka att hon är duktig, hon kanske till och med får en uppskattande klapp på kinden?

Det är otäckt, men bra, att läsa Ellas egen uppfattning om sitt liv i den här sekten "Familjen". Hon vet inget annat, och tycker allt är som det ska vara, har sina egna glädjeämnen och drömmar. Och så händer det flera saker som får henne att tvivla på allt det hon tidigare tagit för sanning - det är intressant att läsa om, och sorgligt också, det som händer. Jag gillar det här väldigt mycket, men hade absolut velat läsa mer om hur det blir efteråt, känner att jag hade velat följa med Ella ut i den vanliga världen. Det känns inte som att det kommer en fortsättning på den här boken, men om det hade gjort det så hade jag läst den bums.

Titel: Familjen
Författare: Cecilia Lidbeck
Utg år: 2020
Förlag: Lilla Piratförlaget
Köp den till exempel här, här eller via Omnible
För vem? ca 10-14 år

Ditt hjärta är mitt

När boken börjar är vi bortom sjukdomen - Marlowe har länge varit dödssjuk med medfött hjärtproblem men har fått ett nytt hjärta av en okänd donator. Operationen gick bra, och inga större komplikationer har tillstött, och nu ska Marlowe alltså börja skolan igen, och egentligen börja om sitt liv. Men hon har så länge varit "den hjärtsjuka tjejen som kanske ska dö och är väldigt synd om" så nu vet hon inte riktigt vem hon är längre. När hon bara är Marlowe, vem är hon då?

En sak att fundera över, som blir oerhört viktig för henne, är vems hjärta det är hon har i sin kropp. Vem är donatorn och vilket liv hade denne? Drömmar, tankar, fantasier? Marlowe vill gärna ha kontakt med donatorns familj, men det vill inte de och Marlowe får inte veta vilka de är. Hon söker ändå och får efter ett tag ett slags napp i en facebookgrupp - kanske hon har fått reda på vem donatorn är, och att denne hade en syster. Vågar hon själv ta kontakt med henne?

Utöver Marlowes funderingar över liv och hjärta blir hon kär. Ytterst olämpligt kär, så det tar ett tag innan hon erkänner att hon är det. Det är sonen till affärsinnehavaren intill Marlowes mammas affär, och det olämpliga i detta är: mamma är ytterligt strikt vegan som dessutom har starka åsikter om mycket annat som rör djurrätt, miljö, lämplig mat och också vem eller vilka Marlowe ska umgås med. Och Leo, grannpojken, är alltså son till slakteributikens ägare, och slakteributiken är ofta målet för Marlowes mammas många demonstrationer och aktioner för djurens rätt.

Jag gillar relationen mellan Marlowe och Leo, hur den utvecklas från bråk och gliringar till något helt annat. Annars är inte boken något jätte-wow för mig. Jag läser, det är OK, det är lite förutsägbart, det roar för stunden, men inte mer. Och så stör jag mig på Marlowes mammas kontrollbehov som verkligen är stort. Allt Marlowe äter, allt hon tycker, allt hon gör, vart hon går, vilka hon träffar. Marlowe försöker göra lite uppror mot detta mot slutet av boken (men hallå, hon är 18!) men jag kan inte se att det blir någon förändring ändå och det gör mig lite ledsen.


Titel: Ditt hjärta är mitt
Författare: Shivaun Plozza
Originaltitel: Tin heart
Översättning: Anna Thuresson
Utg år: 2019
Förlag: Gilla böcker
Köp den till exempel här, här eller via Omnible