måndag 8 oktober 2012

Böckerna om Vitello

Vitello träffar Gud av Kim Fupz Aakeson
Vitello hittar en pappa
Vitello får en vän
Vitello vill ha en hund
Vitello vill bli rik

Det har nyligen kommit ännu en bok om Vitello, Vitello träffar Gud, och den är en mycket typisk Vitello-bok som jag gillar mycket. Vitello träffar först en hund, och sedan hundens tillhörande husse: en gammal gubbe med stort vitt skägg. Vitello känner bara till två män med stort vitt skägg - den ene är Gud och den andre är Jultomten. Just den här mannen sitter på en parkbänk med en starköl i näven. När Vitello frågar honom om han är jultomten eller Gud så säger gubben att han faktiskt är Gud. ("fast jag känner tomten väl. Han är en av mina bästa vänner. Vi brukar spela Fia med knuff när det inte är december")

Vitello har en lång pratstund med Gud och framför sin önskan att hans frånvarande far någon gång kunde dyka upp till middagen och äta spagetti med smör och riven ost med honom och mamsen. Men Gud säger att det går inte, för han behöver Vitellos pappa själv. Vitellos pappa är nämligen, enligt Gud, en av hans bästa änglar. Vitello går ifrån pratstunden med Gud på gott humör och med växande självkänsla. Hans pappa är en ängel! Det är därför han inte har tid med Vitello!

Som jag skrev är detta en mycket typisk Vitello-bok, och det är den därför att den egentligen inte är riktigt rumsren men ändå så väldigt rolig och så det att det finns djup i den och något att tänka på efter läsningen. (med inte riktigt rumsren menar jag att Vitello inte är någon väluppfostrad liten gosse direkt - nej, han svär och gör ganska ofta saker man inte bör göra. Typ bita brevbäraren i benet, försöka skaffa vänner genom att muta dem med godis, eller som här: sitta och prata med en a-lagare. Eller det får man väl egentligen. Men det är ju det där med "inte prata med främmande människor..." och just gubben på bänken med starköl i näven är nog väldigt mycket en av de där "främmande människorna" tyvärr).

I Vitello hittar en pappa (min favorit) får man veta att "Vitellos pappa såg man inte mycket av. Faktiskt aldrig. Han var nämligen en usling. - Din far är en usling, så nu vet du det, brukade Mamsen säga. - När jag blir stor ska jag också bli en usling, sa Vitello. Och gå omkring med kniv. - Glöm det! sa Mamsen". Grannkillarna har en pappa som brukar stå och tvätta bilen och vissla samtidigt, och en sån pappa vill Vitello också ha. Så han ger sig ut och letar. Han hittar ganska snabbt en man som står framför sin läckra bil och både pratar i mobiltelefon och svär. Han verkar bra, tycker Vitello och frågar om han vill vara hans pappa.

I Vitello får en vän kör Mamsen ut Vitello från TV-soffan för att han ska leka med sina kompisar. "Det gör barn. Barn leker med sina kompisar." säger Mamsen innan hon blir helt upptagen med att sjunga och dansa omkring i tofflorna till en låt på radion. Problemet är att Vitello inte har några kompisar. Men det är ju som sagt bara att köpa en stor påse godis så har man fullt med kompisar på nolltid. Fast då måste man ha pengar. Det har inte Vitello, så han måste börja där.

Sen finns det Vitello vill ha en hund där Vitello vill ha en hund (Glöm det! säger Mamsen) men i stället får bli en hund själv och stå och skälla på grannarna och kissa bakom bilen. Vitello vill bli rik handlar om när Vitello och hans kompisar ska tjäna en miljon för att de har sett en kille på TV som gjort det och talat om precis hur han gjort det. (Det finns även en Vitello-bok som heter Vitello får en puss men den kan man inte köpa eller låna på bibliotek för den delades enbart ut i Läsrörelsen 2010 på McDonalds.) Det finns fler Vitello-böcker på danska som ännu inte är översatta till svenska.

Vitello-böckerna är inte särskilt lättlästa (fast det står "Börja läsa" på framsidan). Det är långa meningar och en hel del svåra ord. Ofta är det en hel sida full med text, och så bild på nästa sida. Men de är tunna, cirka 30 sidor per bok. Jag tycker därför att de passar bäst för de barn som har kommit igång bra med läsningen men inte har tålamod att ta sig igenom en normaltjock kapitelbok. De passar också utmärkt till högläsning för lite större barn, från kanske 6-7 år.

För vem? 8 - 12 år, högläsning 6 - 9 år.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar