Jag är nu ungefär halvvägs i läsningen av A Feast for Crows, fjärde boken i A Song of Ice and Fire (Game of Thrones). Det känns lite som att Brienne har ridit sig igenom halva Westeros utan att uppnå någonting whatsoever. Hon rider hit. Hon rider dit. Och så rider hon tillbaka. Och så lite åt det hållet och så åt andra hållet. Suck.
För att inte tala om Cersei. Hon rider inte. I stället ägnar hon dagarna åt att misstänka allt och alla och vara dum och elak och ha onda planer och reta sig på småsaker men avfärda stora och viktiga nyheter som ej relevanta. Jag stör mig till döds.
Fast - bara stundtals. Stör jag mig, alltså. För det mesta tycker jag det är bra och fantastisk läsning. Det kan bara bli lite mycket av ridandet och intrigerandet ibland. Så nu pausar jag A Feast for Crows och säger som John Cleese:
Det är i stället dags för lite romanceläsning, tycker jag. Romance känns som långt, väldigt långt, ifrån Game of Thrones. (Eller, nja, det förekommer ju sex på båda ställena.)
Hej påskafton! Hej sol! Hej slalomläsning! Hej solstol i trädgården!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar