måndag 14 april 2014

Morton - En välbevarad hemlighet



Kate Morton hade jag läst en hel del om på bokbloggarna och förstått att ”hur kan du ha missat henne? Läs, människa, läs!” Feelgood, England, gamla familjehemligheter som uppdagas, kärlek...ja, vad väntade jag på?

Nu har jag läst min första Morton-bok och det blev En välbevarad hemlighet. Den var precis vad jag hoppades på. Jag sträckläste, myste, förfasade mig, anade men blev ändå överraskad i slutet. Och vad glad jag är för att jag har de andra Morton-böckerna kvar! Det som gör mig ännu gladare är att när jag läser om En välbevarad hemlighet på nätet så är det flera som skriver att de inte tycker detta är hennes bästa bok. Om inte den här är den bästa – hur bra är då inte de andra? Förväntan...

Alldeles när boken börjar sitter Laurel, 16, i trädkojan utanför huset där hon och hela hennes bullriga familj bor. Hon funderar över livet och tänker på tonåringars vis över hur helt annorlunda hon själv är än resten av familjen, på hur hon ska bli skådespelerska, på hur hon ska träffa killen hon är kär i senare på kvällen. Och så mitt i allt detta händer det något fruktansvärt. Hon blir vittne till ett mord som begås mitt framför ögonen på henne och hon förstår inte vad det är som händer eller varför.

Sedan hoppar berättelsen fram till nutid (trädkojesittandet skedde 1961). Laurel är nu drygt 60. Hennes mamma är döende. Och Laurel känner att hon bara måste få veta sanningen bakom det hon såg då när hon satt i trädkojan. Hon har aldrig fått veta varför det hände och känner att hon måste få veta innan mamman dör.

Men för att hon och läsaren ska få veta det måste berättelsen hoppa tillbaka till 1941, till London under blitzen. Dorothy Smitham, hon som senare ska bli Laurels mamma, bor i London, är kär i Jimmy, är vän med Vivien och drömmer om framgång och lycka. Berättandet växlar sedan mellan Dorothy då och Laurel nu, och bit för bit avslöjas vad som egentligen hände.

Det jag gillar så mycket är miljöerna (ja, det är krig och krigets vidrigheter är förstås påtagliga men här är de ändå mer som en färgrik kuliss än själva huvudsaken), kläderna, syskongnabbandet mellan Laurel och hennes fyra syskon, lillebror Gerry som är helt underbar, Dorothys snåle pappa, Dorothys arbetsgivare i London och mängder av andra minnesvärda karaktärer. Men allra mest gillar jag själva storyn – allt det där som händer och som inte alls är som man tror. Det är så himla bra gjort!
 
Vilken ska jag läsa härnäst? Den glömda trädgården?

Titel: En välbevarad hemlighet
Författare: Kate Morton
Orginaltitel: The Secret Keeper
Översättning: Ann Björkhem
Utg år: 2013
Förlag: Forum
Köp den till exempel här eller här

Det här inlägget publicerade jag ursprungligen på LitteraturMagazinet. 

2 kommentarer:

  1. Jag älskade den här boken, så bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja verkligen! Ända till sista sidan!

      Radera