måndag 16 december 2019

Kattvinden

Jag tycker mycket om böcker som leker med formen som den här gör. Den berättar två berättelser, en i nutid och en i dåtid, på 1940-talet, och dåtidens berättelse är till största delen i bilder med enbart korta bildtexter. Och vilka bilder sen! Färgsprakande, fantastiska, kläderna, rummen, möblerna, människorna...! Boken är rätt tjock, över 350 sidor, men eftersom nog två tredjedelar av den är bilder så är den snabbläst.

Efter det inledande bildpartiet (där vi får "se" en flygplansolycka) får vi i vanlig text läsa om Manda som bor med sin mamma på farfars mäklarkontor. Farfar är egentligen pensionerad men tar fortfarande ett eller annat uppdrag - som nu, när han ska sälja den gamla Villa Bellevue utanför stan. Han ber Manda om hjälp att tömma huset, och hon följer med fast hennes bästis Sirin varnar henne för huset (alla vet ju att det spökar där). Mörkt och kallt är det i huset som står obebott och förfallet, och spökar verkar det också göra, men det är inte särskilt läskigt och det är inte det som är grejen. Det är i stället farfar som är det, och det faktum att han verkar känna till huset mycket väl.

Och visst - det gör han. När han var pojke jobbade hans mormor och morfar i Villa Bellevue som tjänstefolk, och han fick följa med dem dit ofta. När herrskapet en sommar kommer hem för att bo i Sverige tills det lugnar ner sig i Europa (andra världskriget har precis satt igång) så får Martin (som farfar heter) lära känna sonen i huset, Henri. Men Henri är lungsjuk, och snart har han smittat även Martin.

Det är alltså när farfar börjar minnas och berätta för Manda som bildberättandet tar över och vi får följa pojkarna när de springer genom huset och så småningom får bo uppe i ett särskilt tornrum med balkong för att försöka läka den där tuberkulosen. Det går så där bra, kan jag säga, och helt förutom hus, 40-tal, vänskap och färgsprak så är detta en bok om sorg.

De fina illustrationerna

Det vita är vanliga textsidor, det mörka är bildberättelsen.
Missa inte den här boken, den är en pärla för alla från kanske 10 år och uppåt (och absolut vuxna).

Och så vill jag passa på att påminna om en annan fantastisk bok som också lekte med berättandet på det här viset. Den kom för några år sedan, men finns fortfarande kvar på biblioteken: En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret av Brian Selznick. 

Titel: Kattvinden
Författare: Helena Öberg
Illustrationer: Kristin Lidström
Utg år: 2018
Förlag: Mirando
Köp den till exempel här, här eller via Omnible
För vem? ca 10-15 + 15 och uppåt

2 kommentarer:

  1. Tack för påminnelsen! Har velat läsa den här men sen har den fallit ur minnet, nu ska jag lägga till den på lista så jag kommer ihåg den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så bra! :)
      Ja, det var ju något år sen den kom nu. Jag hade missat den helt.

      Radera