Men det blir inte mer av den för mig än denna första bok, för det var länge sedan jag plågade mig igenom något så trist. Why, oh why!? lade jag inte ned den efter de första hundra sidorna när jag anade att den aldrig skulle komma igång? Jo, eftersom jag läst så mycket av Tamora Pierce, och tänkte att det skulle komma någon bra plot-twist som gjorde tråkläsningen värd. Men det gjorde det aldrig!
När boken börjar så börjar Beka Cooper i Corus vaktstyrka. Corus är huvudstad i Tortall, där Pierce övriga serier utspelar sig (dock 200 år efter händelserna här) och vaktstyrkan är ungefär dess polisväsen, och kallas här för "dogs", polisstationerna för "kennels".
Bekas egen historia fram tills nu verkar ha varit rätt intressant, men den får vi läsare inte vara med om: som åttaåring, boende i Corus värsta slumkvarter, hjälper hon till att sätta fast ett kriminellt gäng tack vare att hon har magiska egenskaper. Dessa består i att hon förstår vad duvorna säger (de bär med sig de dödas själar) och skvallret som små virvelvindar på gatorna samlar upp tillsammans med grus, damm och löv. Bra där! tycker en lokal lord, och låter Beka och hela hennes familj ingå i sitt eget hushåll, ger Beka träning i polisgrejer och tänker sig att hon ska bli en riktigt bra Dog när hon blir stor. Men vi kommer alltså in i handlingen när hon nästan är färdig, och börjar sin träningstid som Puppy hos the Dogs, och blir tilldelad sina mentorer som hon ska patrullera tillsammans med.
Ganska omgående berättar duvorna för henne att det dör mängder av människor efter att de anlitats till något mystiskt grävjobb. Samtidigt försvinner barn till någon mystisk Shadow Snake som idkar elak utpressning.
Och ja, det är det. Beka knatar runt med sitt vaktpar, de stoppar slagsmål, samlar in mutor (vaktstyrkan är duktigt korrumperad), och då och då gnäller duvorna över hur förfärligt det är att vara död när ingen hämnas en (fast själarna ger inga vettiga ledtrådar typ vem som haft ihjäl dem och var de ligger begravda och sånt där). I femhundra sidor håller vi på så här, och med det trista avslutet att de som anades vara skurkarna som låg bakom alltihop visade sig vara... skurkarna som låg bakom alltihop. Gäsp. Och sedan sätter Beka och vakterna dit dem och de hamnar i fängelse, och ja, det var det. Raffel. Eller inte.
Synd att Tamora Pierce inte i stället skrev om Beka Cooper, 8 år, upptäcker sina magiska egenskaper, sätter dit skurkar och blir "adopterad " av den lokale lorden och ges en ljus framtid. Det är stoff till en bok. Det här är det inte.
Titel: Terrier
Serie: Beka Cooper #1
Författare: Tamora Pierce
Utg år: 2006
Förlag: Random House
Köp den till exempel här eller här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar