Länge sen jag läste en bok av Lucy Dillon! Jag hade väl lite läsa-om-hund-längtan, så där som man kan få ibland, och då funkar det fint med en Dillonbok.
Här har vi en darrande tax, vars gamla matte dör i början på boken. Taxen, som verkligen är rädd för ungefär allt inklusive andra hundar, kall luft, bilar, läskiga människor och sin egen skugga, blir då adopterad av Lorna. Och ja, det är ju alltså Lorna som är bokens huvudperson och inte taxen.
Lorna flyttar hem till Longhampton, köper stadens lilla konstgalleri med ytterst tveksamma vinstchanser men med stor charm, och får både den och sig själv att överleva. Hur Lorna får in pengar från galleriet är högst oklart eftersom det inte verkar vara särskilt många människor som besöker det, och om de köper något så verkar det mest handla om ett eller ett par vackra vykort. Men skit i det, hon får lokalen att bli mysig och i lägenheten som ligger ovanpå bor hon själv, taxen och snart också både en gammal vän och en helt nyfunnen vän.
Och det är vänskapen med den här nyfunna vännen, en äldre och mycket barsk konstnärsdam som heter Joyce, som jag gillar mest att läsa om i den här boken. Helst hade jag velat ha Joyce som huvudperson, för Lorna själv är jag inte så förtjust i. Inte Lornas syster heller. Och så har vi en Sam, som Lorna var kär i förr och som nu också har flyttat tillbaka till Longhampton. Sam och Lorna verkar mest vara missnöjda med varandra på olika vis, men rätt vad det är så är de kära i varandra och jag hänger inte riktigt med på varför. Men struntar i det, eftersom jag trivs bra med att läsa om de olika vänskaperna som finns eller växer fram. Och så stickas det (jäklar i min lilla låda vad det stickas...) och målas, och pratas om trädgårdsplanering, och det gillar jag också att läsa om. Så trivsamt har jag det för all del under läsningen, men tycker inte att det är en av Dillons bättre böcker.
Titel: Drömmen runt hörnet
Författare: Lucy Dillon
Originaltitel: Where the Light Gets In
Översättning: Ann Björkhem
Utg år: 2019
Förlag: Forum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar