Och bergen svarade

Jag har lyssnat mig igenom Och bergen svarade som ljudbok. Björn Granath gör en alldeles förträfflig inläsning - men ändå är jag inte alldeles förtjust i boken. Det är nog mest mitt eget fel, tror jag, så jag kommer inte att klaga särskilt mycket i det här inlägget.

Nämligen har jag lyssnat på den under en alldeles för utdragen period. Det var av olika anledningar inte särskilt många lyssningstillfällen för mig - kanske ett per vecka, och det passade inte den här boken som jag nu i efterhand mycket hellre hade läst som pappersbok och i ett enda svep.

Mitt största problem är att det inte känns som att jag har läst någon roman. Snarare att jag har läst ett antal noveller. Och bergen svarade är inte en sammanhängande berättelse. Man får läsa om ett antal olika personers levnadsöden där alla har någon anknytning till Afghanistan, och till en familj som för ungefär sjuttio år sedan bodde i den lilla (fiktiva) staden Chadbagh. Det är ofta mycket fascinerande levnadsöden och Hosseini får verkligen miljöer och karaktärer att stiga fram ur texten och bli levande. Men jag hade nog väntat mig att få läsa ännu en Flyga drake eller Tusen strålande solar  och känner mig trots de fina levnadsbeskrivningarna i den här boken rätt besviken.

Anledningen till att jag hellre hade läst boken i pappersformat och i ett svep är att den nu kändes väldigt långsam. Det är absolut inte en bok som borde varit actionfylld - men jag upptäckte att jag lätt började tänka på annat under lyssnandet. Tankar som boken gav upphov till, tankar om livet och om hur märkliga våra levnadsöden kan bli, om hur stor skillnad det är att växa upp och leva i olika länder och vår olika förutsättningar för lycka och överlevnad. Men tänkandet gjorde mig alltför okoncentrerad på uppläsningen som ju fortsatte även om min hjärna inte hängde med. Det är lite det som brukar vara mitt problem med ljudböcker - det ges inte paus och tid för eftertanke som man ju kan skjuta in när som helst i läsandet av en pappersbok. Det är därför jag helst lyssnar på überspännande deckare när jag springer, men jag ville nu testa något annat. Men det är bara att återvända till deckargenren igen för mitt ljudbokslyssnande, för det är tydligen det enda jag klarar av.

Av de olika levnadsödena som finns i boken blir jag nog mest fascinerad av Thalias. En mycket begåvad flicka, som älskar mekanik och "forskning", som plockar isär saker för att se hur de fungerar och som kan bygga ett solur eller en kamera bara genom att göra de rätta beräkningarna. Men en flicka som också i femårsåldern fått halva ansiktet bortbitet av en hund och därefter alltid anpassar sitt liv efter sitt förstörda ansikte.
Mr Wadati är också intressant, den rike mannen i Kabul som ett helt liv är kär i någon han aldrig kan få.

Det är långsamt. Det är vackert. Det är fascinerande och intressant. Men det var inte riktigt vad jag ville ha. Åtminstone inte ljudboksformen.

Titel: Och bergen svarade
Författare: Khaled Hosseini
Orginaltitel: And the Mountains Echoed
Översättning: Rose-Marie Nilsson
Ljudbok - uppläsare: Björn Granath
Utg år: 2013
Köp den till exempel här eller här