Svartskogen

Svartskogen av Helena Bross (Svartskogens hemligheter 1)

Bross skriver många bra börja läsa-böcker, men ibland även kapitelböcker. Det här är första boken i det som tydligen ska bli en serie: Svartskogens hemligheter. Det är relativt lättläst med ganska korta meningar – men det är många ”scenbyten” i storyn och många karaktärer att hålla reda på. Det är en hel del människor med och så är det alla olika sagoväsen de möter i skogen. Så bara för att det är Bross som skriver så ska man inte självklart ta det för lättläst. Det är nog inte det som är tanken heller.

Bilderna är alldeles fantastiska – de är nämligen John Bauer-inspirerade (fast människorna ser mer vanliga ut). Det är många bilder, och vissa är väldigt mycket Bauer med typ älva-som-tittar-ner-i-skogstjärn. Jag gillar dem väldigt mycket.

Storyn är att två barn kommer i kontakt med skogens alla väsen, typ älvor, tomtar och troll, och hittar en dunge full med blommor av en sort man trodde av utdöd. Elaka kommunen ska dra en motorväg tvärs genom Svartskogen, och nu måste den räddas med hjälp av skogens väsen och Naturens vänner. Typ. Alla som jobbar på kommunen är elaka. Alla ”vägbyggare” i oranga kläder är elaka. Polisen är elaka. Naturvännerna är dock väldigt snälla och kloka. Alla vanliga människor i byn engagerar sig i protestmöten mot vägbygget. Och det blir så redigt och duktigt så jag nästan kräks. 

Men bilderna är fina.