Att vara en läsande förebild (högläsning 7)

Nu vill jag prata om hur viktigt det är att vara en läsande förebild för sina barn om man vill att även de ska bli läsare och bokälskare. Jag har hittills mest orerat om högläsningens nyttigheter och roligheter, men i mitt inledningsinlägg pratade jag faktiskt om det här förträffliga begreppet En läsande familj också, och det är den biten jag vill lyfta fram nu.

En läsande familj – ja, de högläser förstås för sina barn. Men när jag ser en läsande familj framför mig så ser jag just det: en hel familj där alla familjemedlemmarna älskar och läser böcker. Att böcker är något fullständigt självklart i vardagen för dem alla, ett måste för att överleva och det självklara nöjet att se fram emot.

Hur föds den där läsande familjen, då? Regelbunden högläsning för barnen, visst, självklart, det är en viktig del. Sen då? Tvång? Belöningar? En överväldigande tillgång till böcker? TV-förbud? Utegångsförbud (om du inte har läst minst femtio sidor i Välvalda Kapitelboken av F. Örfattare)? Vädjan? Tjat??

Jag tror på det här: Att du måste vara en läsande förebild för ditt barn. Barnen ser hur föräldrarna gör, och så gör de likadant. (ok, låt oss inte ta in bångstyriga tonåringar i den här diskussionen?) Om du omger dig med böcker, läser böcker så fort du får en stund över, alltid har med dig en bok i väskan om du går någonstans…så är väl chansen något större för att barnet kommer att fatta att det där med läsning verkar vara en hyfsat trevlig sysselsättning?

Alltså – tjata inte på barnen att de borde sätta sig och läsa en bok – sätt dig själv med en bok och var en läsande förebild för ditt barn.

 Och så ska du förstås visa att du tycker böcker och läsning är viktigt. Att du inte vill bli avbruten när du läser, att mamma och pappa är precis lika upptagna när de läser en bok som när de tittar på en film, pratar i telefon, pratar med varandra eller med någon annan vuxen, sitter vid datorn och skriver mail eller spelar något actionfyllt datorspel. Inget ”du sitter ju bara och läser så du kan väl lika gärna….”.

Och om nu dina barn gör som du gör? Helt ärligt – om du sitter timme efter timme och slösurfar vid datorn eller med telefonen, kollar facebook, twitter, instagram, lite nyheter, och så facebook en sväng igen för att räkna likes och kolla kommentarer, och timme efter timme med avsnitt efter avsnitt av någon tv-serie som gick för länge sen men fortfarande är bra. Om du hela tiden sitter där med din skärm? Och ditt barn gör som du för det ligger djupt inrotat i människans natur?
Hur kan du i så fall överhuvudtaget förvänta dig att ditt barn ska bli intresserad av och läsa mängder med böcker??