Teslas vind

Redan namnet på första kapitlet visar att här finns det humor: "1. Rosten från ovan". Och det börjar precis med det: att en flygande, eller rättare sagt en fallande, brödrost träffar huvudpersonen Nick i pannan så att han får ett jack som måste sys med fyra stygn. Brödrosten visar sig inte vara helt tillförlitlig för att rosta bröd med heller - den bränner brödskivorna. Och får glödlamporna i rummet att explodera samt skickar ut energistrålar bestående av blått ljus.

Brödrosten stod alltså på vinden när den föll ner/attackerade Nick. Hela vinden är full med mystiska prylar. Fast de ser mest ut som skräp och konstigheter som inte går att använda. Nick har tänkt sig att i stället använda vinden som sitt rum (de är nyinflyttade i det gamla skruttiga huset där vinden finns), så nu röjer han med hjälp av sin pappa och lillebror ut alla prylar, ställer dem på garageuppfarten och har garageloppis.

Det är nu alla märkliga saker börjar hända. Egentligen är det alltså bara en massa skräp, smörja och mystiska prylar som Nick säljer på den där loppisen. Men folk blir som galna! De kommer i horder, kastar sig över prylarna och bär sig åt som om de hade letat efter dem i flera år, eller som om de inte kunde leva en sekund till utan att köpa den där gamla hårtorken, rullbandspelaren eller vad det nu kan vara. De ger Nick alldeles för  mycket pengar för varje sak, och han står där med ett överfullt kassaskrin och fattar ingenting.

När alla prylarna är sålda så stannar det en bil utanför Nicks hus. Män i glittriga, pastellfärgade kostymer hoppar ur, och börjar cirkulera på ett garanterat mystiskt sätt. En av dem frågar var alla sakerna från vinden har tagit vägen, och blir upprörd när han fattar att de inte finns kvar. Han vill ha dem, till varje pris, och han ger Nick sitt visitkort (som Nick sedan inte kan bli av med, hur mycket han än slänger det i soptunnan eller på andra ställen - det kommer tillbaka).

Prylarna är inte något skräp. De är fantastiska uppfinningar, gjorda av den store vetenskapsmannen och uppfinnaren Nikolas Tesla. Rullbandspelaren, till exempel? Om man talar in på den, och sedan spelar upp bandet, så får man inte höra det som verkligen sades, utan i stället det som den som pratade tänkte. Mycket intressant. En annan pryl är lådkameran, som fotograferar in i framtiden.
Och männen i de färgglada kostymerna - det är medlemmar i Accelerati, den überhemliga organisation som har fått ge namn åt hela trilogin. Det är farliga hemligheter och konspirationer och hemligt styrande av hela världen. På ett ungefär.

Förutom den här vansinnigt härliga magi/sci-fi/vanlig skolvardagshandlingen så är boken smockfull av underbar och smart humor. Språket, dialogerna, apparaterna, karaktärerna... ibland blir det nästan lite för finurligt och invecklat skrivet, och jag tänker att den här boken kräver ganska duktiga läsare i målgruppen som egentligen är 9-12 år. Men jag tycker absolut att den även passar äldre ungdomar, och också vuxna som gillar smarta knäppigheter och galna vetenskapsmän (och hemliga konspirationer).

Dessutom upptäckte jag på köpet att den ena författaren, Neal Shusterman, verkar ha skrivit flertalet böcker som nog är i min smak (dock inte översatta till svenska). Till exempel Unwind, första delen i en "dystology" som handlar om ett framtidssamhälle där man kan "ta bort" barn i 13-18-årsåldern ifall de är besvärliga eller så. Jag blir så nyfiken..

Titel: Teslas vind
Serie: Accelerati-trilogin, bok 1
Författare: Neal Shusterman & Eric Elfman
Orginaltitel: Tesla's Attic
Översättning: Jan Risheden
Utg år: 2014
Förlag: Rabén & Sjögren
Köp den till exempel här eller här