lördag 7 juni 2014

Högläsning 3 - Sluta inte läsa för barnen!

Det här har jag hört många gånger, i lite olika varianter:

"Klart vi läste för barnen när de var små. Bilderböcker varje kväll, och det var ju mysigt och ett bra sätt att få dem lugna när de skulle sova. Vi höll på ända tills de började läsa böcker själva, då slutade vi."

Det här vill jag säga till alla er som känner igen er:

Sluta inte med högläsningen bara för att barnen lär sig att läsa själva!!

Åh, det är ju nu som högläsningen blir verkligt intressant! Det är ju när barnen börjar bli lite äldre som ni kan läsa de lite tjockare böckerna. Kapitelböcker utan bilder. Längre berättelser, fler personer, mer komplicerade intriger. Mer humor! Det är nu ni kan plocka fram Astrid Lindgren, Harry Potter, Narnia...och barnen hänger med på ett helt annat sätt!

Äntligen få läsa Harry Potter för dem!
Bilderböcker och tiden med dem är fantastisk, och sluta för all del inte med bilderböcker bara för att barnen blir större heller. Det finns mängder med bilderböcker som nästan kräver äldre barn som förstår deras smarthet, humor eller mer komplicerade intriger. Men kapitelböckerna...åh! där följer ni tillsammans en berättelse under många dagars tid. Ni lever med personerna. Ser fram emot nästa högläsningsstund eftersom ni bara måste veta hur det går i boken...

Skratta, och gråta, när ni läser Vi på Saltkråkan
Och även om barnen nu själva kan läsa så innebär fortfarande högläsning alla de fördelar för barnens läsutveckling och framtida eget läsintresse som jag skrev om i förra inlägget: ökat ordförråd, förståelse för språk och berättelsers uppbyggnad och allt det där. Fortfarande närhet och gemenskap! Fortfarande läsglädje!

Kanske ge er på Sagan om ringen?
Men nu också det här: att samtala om böcker och det man läser. Det är en sak med läsförståelse, och att hänga med i det man själv läser. Men att ha ett boksamtal - det fördjupar den där läsupplevelsen. Får en att förstå att saker som läses kan uppfattas olika av olika personer.

Överhuvudtaget kan en högläsningsstund för och med äldre barn bli något alldeles extra intressant när de sätter igång att diskutera saker i boken. Jag läser ju själv varje kväll för mina barn, som nu är tretton och femton år. Och de tänker och tycker så olika om saker vi läser om, och jag älskar att höra när diskuterar (eller, ja, bråkar...) om saker vi precis läst om i böcker. Det är liksom så annorlunda från vanligt syskonvardagsbråk.

Här är några exempel på böcker vi läst tillsammans och som jag sedan skrivit om här på bloggen och då om vad barnen tyckte/bråkade om: Mio min Mio, Svartkonst för opiercade, En sekund i taget, Berättelser från yttre förorten.

Just nu läser vi första boken om Artemis Fowl. Barnen fascineras av vättarnas teknologi och humor. Jag funderar på om vi ska ge oss på Lagerlöfs Löwensköldska ringen snart, tror de kommer att gilla den, och kanske hela trilogin om jag har tur. Vuxenböcker funkar förstås hur bra som helst vid högläsning för tonåringar men det kan bli rätt långt att dra igenom en riktig tjockis typ Sagan om ringen. 

Jag återkommer med ett eget inlägg med högläsningsboktips för alla barnåldrar - från 1 till 16 år eller så.

Sluta inte läs för barnen!!

Och den här är ju nästan obligatorisk för all högläsning....?

6 kommentarer:

  1. Mina föräldrar läste alla Harry Potter-böckerna för oss barn i takt med att de kom ut (och slutade därmed med högläsningen när jag var tio och min storebror tolv) och jag minns att man fortfarande tyckte det var jättemysigt även om man blivit lite äldre. Nuförtiden "har de inte tid", men det är definitivt något jag tycker man ska satsa på!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det tycker jag med :) Kul att ni fick höra hela Harry Potter-serien - det är riktigt mysig högläsning.

      Radera
    2. Så klokt. Efter att ha läst det hos dig eller hos någon av de andra Kultorkollobloggarna, att man inte ska sluta läsa högt för barnen och att du/ni läser för era tonåringar, så väcktes tanken hos mig. När jag sen släpade med äldsta tjejen (12 år) till Sigtuna Litteraturfestival nu i år och vi där båda två hörde samma kloka sak så bestämde vi att vi ska läsa Johannna Lindbäcks"Lite ihop" tillsammans. Så nu gör vi det, några sidor var. Så det är inte högläsning rakt av men vi läser ihop och det är så mysigt och inte alls "pinsamt och drygt" som en "pree-teen" skulle kunna ha tyckt.

      Radera
    3. Vad mysigt det låter att turas om att läsa Lite ihop! Den är ju så väldigt bra också. Hoppas ni fortsätter med högläsandet länge, länge...

      Radera
  2. Jag och min man läser högt för varandra jämt. Det är jättekul! Så kan man minnas "det där, det hände då vi läste Samhällets olycksbarn". Man lär känna varandra när man diskuterar en gemensam bok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen! Jag saknar att ha en vuxen att högläsa ihop med (min sambo vill inte...). Får göra det med mina vuxna barn sen istället :)

      Radera