Ärmen som förvaringsplats

Ärmar. För mig är det något som värmer underarmarna. En nödvändig förlängning på klädesplagget ”tröja” helt enkelt. Man viker upp dem lite, kanske. Eller drar ner dem över händerna om det känns lite fruset. Men för mig är det inte mycket mer än så.

Annat är det i en del böcker, mest kanske i fantasy, eller i historiska romaner. Där är ärmarna för en del personer först och främst en slags förvaringsplats. Man kan ”elegant plocka fram ett dokument ur ärmen”, eller ”snabbt dra en dolk ur ärmen”. Det där har jag funderat en hel del på – hur går det till? Rent praktiskt??


För det första måste det väl finnas fickor insydda där inne i ärmen på något sätt. Hur skulle annars alla prylar som förvaras i ”ärmen” kunna ligga kvar? Och fickornas öppningar måste vara utåt handen till, så att man snabbt kan komma åt dem utan att behöva lirka långt uppe vid armbågen för att krångla ut till exempel en dolk. Den ska ju ”snabbt dras ur ärmen”, eller hur? Effekten skulle troligen förtas något om man först måste famla runt långt inne i ärmen för att sedan om möjligt plocka fram den lömska dolken. Och om fickornas öppningar alltså är neråt – då måste personen i fråga alltid typ gå med armarna korslagda. Eller med händerna sträckta upp i luften. Annars trillar alla viktiga prylar och värdefulla dokument ut. Eller har fickorna dragkedjor? Knappar?

Och så himla besvärligt om man ovanpå dessa välfyllda ärmar skulle dra på sig något ytterplagg. Eller – aha! – det är kanske därför det kryllar av mantlar som ytterplagg i böckerna? Och tjänare som håller upp dem åt folk som ska klä sig.

Jag undrar om det finns någon annan än jag som funderar över sådana här jobbiga praktiska frågor när ni läser?
(bubblare: hur gör onda fantasyhärskare i enorma rustningar med taggar och annan otäck utsmyckning när de snabbt ska gå på toa?)


Det här inlägget publicerade jag ursprungligen på LitteraturMagazinet.