Vad en bokhandel kan ställa till med mitt ute i ingenstans

Det finns en miljö jag får direkta rysningar av och det är det där amerikanska "mitt ute i ingenstans". Spikraka asfaltsvägar och sen ett litet samhälle som dyker upp med en bensinstation och några trista hus. Majsfält eller bara sådana där öde landskap där taggiga buskbollar far omkring i vinden. Jag har aldrig varit på någon sådan plats i verkligheten och har väl egentligen ingen vettig anledning till min avsky alls, men så fort miljön dyker upp i någon film eller reklam eller i någon bok eller så, så blir jag helt dyster till mods. Grårys över hela kroppen.


Jag kanske har ett mystiskt tidigare totalt uttråkat liv som ödesdömd bensinmacksföreståndare på den amerikanska landsbygden, vad vet jag. Men när jag öppnade den här boken och insåg att huvudpersonen Sara var på väg mot just en sådan plats, att Broken Wheel är ett sömnigt avfolkat samhälle där inget tycks hända, mitt i oändliga majsfält – ja då var jag faktiskt på väg att stänga boken och ta någon annan. Men jag läste vidare och det var nog bra, för det finns en hel del som är trevligt med den här boken trots grårysmiljön.

Sara, från Haninge, har i ett par års tid brevväxlat med Amy Harris från Broken Wheel. Sara är i tjugoårsåldern och Amy är över sextio, men gemensamt har de sin stora kärlek till böcker och läsande. Det är det de mest skriver om, men i Amys brev står också en hel del om människorna som bor i Broken Wheel. När Sara blir inbjuden att besöka Amy ett par månader så känns det nästan som att hon redan på förhand känner Broken Wheels invånare.

Boken börjar inte med brevväxlingen. Den är i stället insprängd med jämna mellanrum genom hela boken, och det är bara Amys brev som är med. Nej, i stället börjar det med att Sara kommer fram till detta ödsliga Broken Wheel där allting verkar ha gett upp, och upptäcker att Amy precis har dött. Hon kommer lagom till begravningen.

Istället för att åka hem så stannar hon. Broken Wheel-borna tycker att det är helt naturligt att hon ska bo i Amys hus, så det gör hon. Och hon hittar alla Amys böcker i enorma bokhyllor, och tycker det är så synd att de ska stå där olästa och bortglömda, så hon startar en slags bokhandel i en nedlagd butikslokal mitt på Broken Wheels huvudgata. Invånarna i Broken Wheel ruskar på huvudet åt henne, för vad ska de med böcker till? Men de låter henne hållas. Hon vill ju inte ha någon lön, bara något att göra.

Sara själv gör egentligen sen inte så mycket mer än att sitta i sin bokhandel och läsa böcker – men hon blir en katalysator för Broken Wheel och dess invånare. De kommer till hennes bokhandel, upptäcker att det också kommer folk dit från en närliggande stad, och vill visa dem att Broken Wheel är mer än en dammig huvudgata med nerlagda butiker. Det händer grejer. Folk tar tag i sina liv, blir kära i varandra och det är allmänt feel-good.

Boken tappar mig lite där när det ska hållas marknad för att imponera på grannstaden och när förhållanden uppstår och tidigare begångna fel i liven ska rättas upp, men jag gillar att läsa den ganska länge. Nämligen så länge som böckerna är med - det är definitivt böckerna som jag tycker mest om i Läsarna i Broken Wheel rekommenderar. Mängder av referenser till böcker jag (oftast) läst, kloka tyckande om böcker och läsning i breven från Amy, Saras förmåga och vilja att hitta rätt bok till rätt person, beskrivningen av hur nya böcker luktar olika beroende på vad för slags bok de är, det faktum att Sara fram tills nu egentligen inte levt något eget liv utan i stället låtit sig leva genom böckerna hon alltid läst. Sett hela världen och sitt eget liv i jämförelse med bokmiljöer och bokpersoner och varit fullständigt nöjd med det.

När sen bokhandeln och böckerna försvinner in i bakgrunden och invånarna i Broken Wheel mer tar över – då blir jag bara ”nja”. För de griper aldrig tag i mig, de där personerna. De blir kära och har bekymmer, men jag bryr mig liksom inte för jag kommer dem aldrig så bra inpå livet. Jag läser vad de tycker och jag läser vad de gör och säger till varandra, men jag tycker aldrig jag får läsa tillräckligt mycket om orsakerna till varför de gör som de gör. Det bara händer, känns platt och får inte liv. Det är lite synd, för jag ville så gärna jubla över lite bok-feel-good.

Titel: Läsarna i Broken Wheel rekommenderar
Författare: Katarina Bivald
Utg år: 2013
Förlag: Forum
Köp den till exempel här eller här


Det här inlägget publicerade jag ursprungligen på LitteraturMagazinet.