fredag 23 maj 2014

Bokbloggsjerka 23-26 maj - Det var ju inte SÅHÄR det skulle sluta

Annika ställer en kul fråga den här veckan i bokbloggsjerkan, och jag vill förstås svara!

Har du läst en bok som slutade på ett sådant sätt att du blev rejält besviken?


Klart jag har! Ibland har slutet pajat hela boken för mig. Ibland har slutet varit lika mediokert som boken varit hela vägen (och då undrar jag egentligen varför jag överhuvudtaget kom till slutet...?) Ibland kan det vara en bok jag älskat att läsa men ändå blivit besviken på slutet eftersom det varit trist/sorgligt/för hastigt - men då kan jag ändå förlåta boken dess tråkiga slut och nästan glömma bort det eftersom boken i sig var så väldigt bra.

Mitt problem är att jag nu har svårt att minnas alla gånger när jag blev så där besviken på bokslut. De allra flesta bokslutsbesvikelserna ligger djupt begravda i glömskans arkiv så de jag radar upp här (nej, jag förstår inte konceptet "en bok") är alla relativt nyligen lästa och får bli lite exempel.
(om jag har skrivit om dem på bloggen så har jag länkat dit)

Mårten Melin/Pixis bok
Va? Det var ju verkligen inte så det skulle sluta! HUR kunde hon välja DETTA?

David Nicholls - En dag
Nej! Nej, nej, nej, nej, NEJ! *ylande gråt och sorg*

Lois Lowry - Den utvalde
Alldeles för...tröstlöst och hopplöst, hungrigt och grått och så totalt fullt av über-besvikelse.

L. Frank Baum - Trollkarlen från Oz
Genomgående en de-taskiga-lösningarnas-bok. En hink med vatten, liksom? Hela boken är ett enda stort taskigt slut och borde skämmas.

Catherine Fisher - Legenden om Kråkan, bok 3: Den bindande kronan
Sällan har jag varit så besviken och irriterad som när jag satt i fåtöljen och hade läst ut en hel serie böcker utan att ha fått några svar på några frågor whatsoever. Höll på att tugga i glasögonfodralet av frustration...tills jag upptäckte att serien egentligen avslutades av en fjärde bok, som aldrig blivit översatt till svenska. Men...

Catherine Fisher - The Relic Master, bok 4: The Margrave
...
när jag hittat, köpt och läst färdigt fjärde och definitivt avslutande boken i serien satt jag ändå där med mängder av frågor som inte hade fått några svar. Önskar att jag aldrig läst serie-eländet. (fast, OK, lite kul på vägen var det)

Johanna Lindbäck - Min typ brorsa
Jamen...nä? Fast...jo. Så måste det nog bli, förstås.





34 kommentarer:

  1. Trist om slutet ska ändra hela läsupplevelsen. Trots att jag är en ivrig Gillian Flynn supporter håller jag med Annika den här veckan :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte läst Gillian Flynn. Än.

      Radera
  2. Jag har inte läst någon av dessa, men jag har sett filmen En dag. Kanske är slutet annorlunda i filmen, men jag tyckte att det var ett... kanske inte bra slut, men i alla fall ett jag kommer ihåg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Minnesvärt.jo. Verkligen. Jag har ju då inte sett filmen, men får väl anta att det är samma slut där. Elände.

      Radera
  3. Åh David Nicholls! Jag minns när jag läste den, mitt i natten fick jag väcka sambon och riktigt fulgråta! Han fattade först ingenting den stackarn!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch ja, det var fulgråt av värsta sorten...behövdes många ostbågar för att kurera den.

      Radera
  4. Ja det är tråkigt när slutet förändrar allt på ett ickebra sätt, det finns ju de med bra aha-upplevelser också. Håller med om att En Dags slut är grymt, mycket fulgråt, men ändå välskrivet vad jag kommer ihåg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag hoppas att någon annan bokbloggsjerka tar upp de fantastiska sluten också, eller de med den makalösa twisten på slutet.

      Radera
  5. David Nicholls - En dag är den enda boken som jag läst av de du tar upp, och kan inte annat än att hålla med dig. För mig var det nästan som ett "sista-minuten-slut" där Nicholls i panik bara skriver något för att få ett slut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag tyckte nog det kändes som planerat av författarren - bara så helt oväntat och onödigt för mig själv. Varför, varför? liksom.

      Radera
  6. Jag kunde inte komma på en enda bok, även om jag naturligtvis råkat ut för det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det var svårt. Det är inte ofta sluten av böckerna jag minns.

      Radera
  7. En dag minns jag att jag hade problem med... Jag tyckte helt enkelt att boken borde ha slutat långt innan den gjorde det. Trots att jag gillade mycket i den, tyckte jag det kändes som om författaren inte hade vett att sluta i tid ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, jag gillade den hela vägen. Gillade att läsa om hur de utvecklades och hur tiden gick. Men slutet var bara en sån käftsmäll.

      Radera
  8. Jo, slutet i En dag är ju så man blir ledsen. Men samtidigt så skulle inte boken varit så bra med ett sockersött slut tror jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske inte. Det hade ju inte behövt vara sockersött, bara mindre trist kanske? Jag gillade boken väldigt mycket hela vägen och gillar den fortfarande - trots slutet.

      Radera
  9. Du ger många exempel men tyvärr har jag inte läst någon.
    Vilket kom ihåg du har.
    Mia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det är ju det jag inte har ;) Nästan alla dessa har jag skrivit om på bloggen, så jag läste bara där...utom två som jag kom på ändå.

      Radera
  10. Kunde köpa slutet i Den utvalde, men blev ruskigt besviken på fortsättningen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...som jag inte läst. Jag älskade verkligen Den utvalde (utom slutet) men har inte velat ge mig på fortsättningen pga rädd att bli besviken.

      Radera
    2. Men "fortsättningarna" (som eg är companion books) gör ju att man får veta vad som händer personerna!!! Jag tycker absolut du ska läsa dem!
      Gathering Blue
      Messenger
      Son

      Radera
    3. Jag får nog det, va?
      Blir nästan lite sur på mig själv nu att jag klagar över slutet - när jag faktiskt hade kunnat få reda på mer. Men jag har för mig att då när jag läste Den utvalde för ett antal år sedan inte kunde få tag på fortsättningarna och därför gav upp projektet, och nu vid omläsningen förra året inte alls hade lust. Men...ändring på det!

      Radera
  11. Ibland läser jag färdigt en medioker bok för att jag vill veta om slutet kanske kan rädda hela historien, då blir jag extra arg om det inte gör det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gör också det ibland (men inte ofta) och det är sant - då vill man åtminstone ha ett bra slut.

      Radera
  12. Kom faktiskt inte på en enda bok som jag vill påstå gjort mig rejält besviken pga slutet..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man förlåter en hel del slut bara för att boken i övrigt varit bra.

      Radera
  13. Trollkarlen från Oz är ju rakt av komisk i slutet.

    Min typ brorsa kändes rätt så förutsägbar från första meningen - jag tyckte att den var underhållande i stort men det blir ju inget nobelpris för den direkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo,kanske, men det var inte det jag vill ha just då.

      Radera
  14. Håller helt med på de tre första! Så får de ju inte sluta! Dumma författare!

    SvaraRadera
  15. Den enda av dem jag läst är En dag, och den boken gillade jag inte alls, inte en bok för mig, så slutet var mest befriande...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då var det ju ett bra slut...för dig :)

      Radera
  16. En dag har jag hemma har velat läsa den så länge nu, hoppas ta tag i den snart.

    SvaraRadera