En mördarkatts dagbok

Tänk dig en katt som berättar om sitt kattiga liv. Och tänk dig sedan att den katten har en ton i sitt berättande som bäst kan beskrivas som en blandning mellan typisk tonåring och Fredrik Backmans blogg? Då har du Tuffy i En mördarkatts dagbok.

Det är inte någon gullegullig katt à la Pelle Svanslös precis. Nej - detta är en riktig katt. En katt som jagar små djur eftersom katter faktiskt är rovdjur:

"Okej, okej. Så skjut mig. Jag dödade fågeln. Hallå, jag är en katt. Det är mer eller mindre mitt jobb att krypa omkring i trädgården och jaga gulliga små pippifåglar som knappt klarar av att flyga från den ena häcken till den andra."

En katt som gärna släpar in sina byten och lägger dem på mattan i vardagsrummet så att fläckarna efter blodet inte går att få bort. En katt som knycker med svansen åt tillsägelser och ger jobbiga människor "jag-bryr-mig-inte"-blickar för att sätta dem på plats. En katt som inte riktigt begriper sig på varför människorna äntligen ska skaffa katt när de ändå bara gnäller på allt den gör (lägger sig på blommorna, gräver i rabatterna, drar in möss och annat, smutsar ner...):

"Gnäll, gnäll, gnäll, gnäll. Jag fattar inte varför de ens har en katt, eftersom de bara klagar."

Och jag hade väldigt, väldigt roligt när jag läste den här boken. Dels för att vi själva har delat sjutton år av våra liv med en katt som var precis som Tuffy (och ja, som drog in det mesta genom kattluckan och ljudligt smaskade i sig det efter det att han gått runt och jamat högt en stund för att liksom slå sig för bröstet som förträfflig jägare). Dels för att det här är galen och sjuk humor som jag älskar. Det är roligt redan från början, men när jag läser om hur Tuffy med mycket möda och stort besvär baxar in grannarnas döda kanin Stampe genom kattluckan (och sedan förväntar sig beröm för det), och om allt det som händer sen - det är då jag blir helt såld.

En mördarkatts dagbok är en ganska kort och lättläst kapitelbok, och en utmärkt motvikt till alla snuttegulliga kaniner och fluffiga vita ponnys och keliga hundar som alla andra barnböcker dräller över av. Läs!

Titel: En mördarkatts dagbok
Författare: Anne Fine
Orginaltitel: The Diary of a Killer Cat
Översättning: Caroline Bruce
Illustrationer: Emma Göthner
Utg år: 2014
Förlag: Lilla Piratförlaget
Köp den till exempel här eller här
För vem? 7-10 år, och som högläsning från 5 år