Svartkonst för opiercade

Jag har högläst den här boken för mina barn, och det var rätt roligt för de var så totalt oense om det som hände i boken och huruvida huvudpersonen var helt dum i huvudet eller fullständigt normal och en sån man kände igen sig i. Jag fick avbryta läsandet ett flertal gånger för barnens…ja, ska vi kalla dem ”högljudda diskussioner”? Det ena barnet är en kille i fjortonårsåldern, totalt ointresserad av kläder och utseende och att ”vara populär”. Det andra barnet är en tjej i tolvårsåldern, och för henne är det här med kompisar och vad som är inne väldigt viktiga inslag i livet. Och hur kan detta göra att de grälar när vi läser en bok som heter Svartkonst för opiercade och som så tydligt signalerar "skräck" på framsidan?

Jo, för det är främst och först en bok om skola, vänskap, rollspelet i skolan, tonårsliv och allt sånt där. Svartkonsten finns där, och ibland när klubben Black Whisper har sina sammankomster blir det lite läskigt, men det är absolut vardagsrealismen och igenkänningen som överväger i läsandet. Och jag känner att jag gillar den här boken mycket. Precis som jag skulle gilla alla böcker som engagerar barn så pass mycket att de spontant börjar diskutera innehållet i den (ja, vi kan ju fortfarande kalla det ”diskutera” och inte skrika, gråta och hånfullt förklara varandra för idioter).

Malinda går i sexan, och hon är definitivt inte en av de där tjejerna i innegänget som har de rätta kläderna och umgås med de rätta människorna. Hon är inte mobbad, men känner sig mesig och fel för det mesta. Det som nu förändrar hennes liv börjar med att innetjejerna i klassen en dag kommer till skolan i varsin ny dunjacka. Svindyra dunjackor. Och Malinda känner att en sådan jacka vill hon ha. Får hon en sådan jacka kommer hennes liv garanterat att bli ett bättre liv. Men hon får noll respons hemifrån för att köpa en jacka för ett par tusen spänn, så hon får helt enkelt tjäna ihop pengarna själv.

Det är när hon går ut och går med en hund för att tjäna pengar som hon lär känna Elsa, som är ett par år äldre och också är ute med sin hund. Elsa och Malinda råkar hitta Black Whispers hemliga klubbhus i skogen. Det handlar om svartkonst och åkallande av demoner, fast väldigt mycket på tonårsnivå, liksom. Ganska snart får Elsa och Malinda vara med i svartkonstklubben – och det är spännande inte bara för allt det läskiga, eftersom killarna som har klubben är just de ”rätta människorna” som innetjejerna i Malindas klass brukar hänga med.

Malinda kan efter ett tag köpa sin efterlängtade dunjacka, men får bara vara lycklig för den i ett par dagar. Sen börjar nämligen innetjejerna att använda andra jackor och förklarar dunjackor vara det sista på jorden man vill bli sedd i. Malindas liv har märkligt nog inte alls blivit bättre bara för att hon köpt en dyr dunjacka. Istället blir hela livet en katastrof. Det är då hon tar hjälp av svartkonsten för att göra det bättre.

Vad var det de grälade om då, mina barn? Jo, det här med dunjackan, förstås, och huruvida det är viktigt att ha de rätta kläderna och vara godkänd av dem som bestämmer, eller om man kan strunta i allt det där och gå sin egen väg. Är inte det en av de största funderingarna man har här i livet, egentligen?

Titel: Svartkonst för opiercade
Författare: Charlotta Björnulfson
Utg år: 2013
Förlag: Alfabeta
Köp den till exempel här eller här
För vem? ca 10-15 år


Det här inlägget publicerade jag ursprungligen på LitteraturMagazinet.